Videon är inte längre tillgänglig
Universitetssjukhuset brukar ligga bra till i de flesta nationella jämförelser, men inte när det gäller infektioner som patienterna får under vårdtiden.
På Rehabkliniken såg det för ett år sedan extra illa ut. Vid flera månadsmätningar efter varandra hade drygt 25 procent av patienterna en vårdrelaterad infektion.
– Det är en patientgrupp som lätt drabbas. Vissa är förlamade i urinblåsan och behöver kateter, andra kan inte hosta för att få ut slemmet. Det ökar risken för urinvägsinfektion respektive lunginflammation, förklarar överläkare Wolfram Antepohl.
Men drygt 25 procent var inte acceptabelt, så kliniken skärpte hygienrutinerna och lyckades komma ner till 17 procent. Men där tog det stopp – tills kliniken i oktober fick flytta till nya, fina lokaler.
– Nu är vi nere i tio procent. Det är i nivå med, eller bättre än andra kliniker, trots att vi har en utsatt patientgrupp, konstaterar Antepohl.
Bara enkelrum
Huvudorsaken till de förbättrade siffrorna är att alla patienter nu har eget rum och därför inte smittar varandra lika lätt. Efterhand som US byggs om och till är det enkelrum som gäller, vilket förväntas minska infektionsrisken på alla kliniker.
Vart och ett av de 16 rummen i slutenvården på Rehab är nu dessutom utrustat med egen desinfektor där bäcken med mera desinficeras. Tidigare fanns det bara en sådan på hela avdelningen.
– Det är dyra apparater, men det lönar sig, säger Antepohl.
500 kvadratmeter terrass
Rehabklinikens nya lokaler invigdes officiellt på fredagen, trots att de använts sedan i oktober.
– Vi har väntat tills våren för att våra nya uteterrasser ska komma till sin rätt. De är en fantastisk tillgång. Det är vetenskapligt bevisat att miljön påverkar tillfrisknandet. Grönska påskyndar och förbättrar rehabiliteringen, säger Antepohl.
Nya Rehabkliniken ligger på översta våningen och de stora uteterrasserna är som hämtade ur ett inredningsmagasin, med vackra planteringar och fantastisk utsikt över staden. Den ena terrassen bjuder på avkopplande miljö med porlande vatten, medan den andra också är tänkt som arbetsträdgård. Här finns trappor, barr, trottoarkanter och olika underlag för rehabpatienterna att träna på.
Som att tappa apparna
Ett nytt gym finns också, liksom två träningskök.
– Patienter med hjärnskador kan tappa färdigheter och behöver lära om från början. Det kan vara sådant som tidigare gått helt automatiskt, som att borsta tänderna och tvätta sig. Man kan jämföra med en mobiltelefon som tappat sina appar, man måste installera dem på nytt.
Wolfram Antepohl är påtagligt nöjd med de nya lokalerna, men det finns problem – eller utmaningar, som han väljer att uttrycka det.
– Enkelrum är mer arbetskrävande för personalen. Det tar längre tid att till exempel dela ut mediciner. Och vi måste kontrollera patienterna mer, det finns ingen annan patient som kan slå larm om något händer och den drabbade själv inte kan larma. Vi kan ha mer övervakningsutrustning, men det är också en avvägning gentemot den personliga integriteten.
Krigsskadade flyktingar
Flyktingsituationen har under det senaste året ökat trycket på Rehabkliniken. Det handlar om patienter med krigsskador men också om äldre skador som inte behandlats och gett följdkomplikationer.
– Det är en utmaning, inte minst språkligt, men vi har lyckligtvis en rehabinstruktör som själv kommer från Syrien. Vi kan göra stor nytta för de här patienterna, så det är ett jättetacksamt jobb, säger Wolfram Antepohl.