2016 kom den första så kallade skyfallskarteringen för Linköping. Det är en teoretisk modell som räknar ut och visar på vilka områden som är extra känsliga vid kraftiga regn.
Nu har en andra version precis släppts.
– Det har inte dykt upp några stora överraskningar sedan 2016, säger kommunens projektledare Mikael Norman.
Ekholmen och Skäggetorp är två områden där det vid ett 100-årsregn kan bli stora materiella skador och där det till och med finns risk för hälsa och liv. Även området kring centralstationen och delar av Linghem kan drabbas hårt.
Kartan finns att se på Linköpings kommuns hemsida under "klimatanpassning".
– Man ska inte få panik om det ser illa ut precis vid sitt eget hus, osäkerhetsfaktorerna i skyfallskarteringen gör att man måste tolka resultatet försiktigt. Vi har fokus på den översiktliga bilden, det är den som ger oss underlag, säger Mikael Norman.
En skillnad mot 2016 års kartering är att kommunen inkluderat fler områden – Ljungsbro, Berg, Linghem och Vikingstad finns alla med i uppdateringen. En annan förändring är att man tittat på både mindre och större regnmängder än de som faller vid ett 100-årsregn.
– Vi behövde bredda synen på skyfallen mot bakgrund av de regn som drabbat Sverige och Norden de senaste åren, säger Mikael Norman.
Det skyfall som drabbade Gävle i augusti 2021 betecknas som ett 1 000-årsregn. Över 160 mm regn föll på ett dygn och beräknas ha kostat ungefär 1,2 miljarder kronor.
I augusti 2022 drabbades Linköping av ett 100-årsregn där det nybyggda dagvattenmagasinet i Trädgårdsföreningen inte räckte till. Enorma mängder regnvatten forsade fram genom den lågt belägna Trädgårdsföreningen och orsakade skador på en damm, brunnslock, gångvägar och delar av lekplatsen i Parkleken.
– Magasinet är inte dimensionerat för den stora regnmängd som kom då, så jag är inte överraskad över att det inte räckte till, säger Mikael Norman.
Anledningen till att områden som Skäggetorp och Ekholmen troligen kommer drabbas hårdare än många andra platser i kommunen beror enligt Mikael Norman att husen är byggda på gammal åkermark som är flack och där lerjorden gör att vattnet inte rinner igenom särskilt bra.
– Historiskt sett i Linköping köpte kommunen upp stora jordbruksfastigheter för att sedan bebygga marken i rask takt. Så gjordes på 60- och 70-talet i miljonprogrammet. Den marken är ofta inte särskilt bra att ta emot stora mängder vatten, berättar Mikael Norman.