Det är mer pengar än förra året, då Linköpings kommun fick 44 miljoner av regeringen för att minska barngrupperna.
– Liksom förra året har vi fått mest pengar per invånare i hela landet och i reda pengar är det bara Göteborg som får mer, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Jakob Björneke (S).
Det är viktigt med mindre barngrupper i förskolan, menar han.
– Det pedagogiska innehållet i förskolan förstärks. Den här satsningen innebär att vi fortsätter vårt arbete med att höja kvaliteten i förskolan, säger Jakob Björneke. Vi skapar förutsättningar för ett annat arbetssätt.
Det går ut på att frångå det gamla avdelningsbegreppet och i stället skapa fler mindre och flexibla grupper som kan variera under dagen. Det är vad regeringens resurser ska gå till.
− I mindre barngrupper kan alla barn bli sedda och få den trygghet och det lärande som de har rätt till, säger Jakob Björneke. Med höjd personaltäthet får varje barn mer tid med vuxna och för sin pedagogiska utveckling. En nyckel till kvalitetsutveckling i förskolan, alltså.
Ett av förskolans stora problem är att hitta utbildad personal.
– Det är mycket besvärligt att rekrytera utbildade förskollärare och besvärligt att rekrytera barnskötare, säger Jakob Björneke. Det här måste lösas. På lång sikt handlar det förstås om att staten måste se till att utbilda fler förskollärare. Som kommun måste vi se till att bli attraktiva arbetsgivare – till exempel genom att visa att vi vill utveckla verksamheten. Den här satsningen på mindre barngrupper är alltså viktig även i det här avseendet.
Nu får utbildningskontoret i utvecklingsuppdrag att se till att förändringen slår igenom i alla kommunala förskolor. Där ska barnen delas in i fler och mindre grupperingar. Pengarna ska användas under kommande läsår.