Nämndens budgetberedning är i full gång och i juni ska det finnas ett preliminärt budgetförslag. I januari nästa år tas sedan internbeslutet. Detta eftersom det är val i år.
– Det är viktigt att den majoritet som då tillträtt får möjlighet att fatta beslut om en internbudget utifrån de förutsättningar som finns, säger nämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M).
Barn- och ungdomsnämnden är kommunens största nämnd och har en verksamhet som omfattar drygt två miljarder kronor. Till åren 2015 och 2016 behöver man mer pengar, eller utökade ramar som det kallas. Totalt rör det sig om nästan 428 miljoner kronor men i den siffran ingår 115 miljoner som beror på att antalet barn har blivit fler.
En stor del av de pengar nämnden behöver ska gå till förskolan. För att öka personaltätheten – i dag 5,7 barn per årsarbetare – och för att locka fler förskollärare till Linköping.
– Personaltätheten har sjunkit. Inte så konstigt eftersom vi har många barn i verksamheten, men vi vill återställa den till 5,5 barn per årsarbetare. Där har vi också legat länge under mandatperioden.
Bristen på förskollärare är stor, inte bara i Linköping utan i hela landet. Ett sätt att locka hit kompetens är att också i förskolan satsa på förstelärare.
– Som en av de första kommunerna i landet börjar vi nu på med det här, för att visa att vi tycker att förskolan är lika viktig som skolan, säger Rosencrantz.
I budgeten finns också satsningar på barn med neuropsykiatriska diagnoser. Eftersom antalet barn ökar så blir också antalet barn med de här funktionshindren fler.
Vid gårdagens nämndmöte togs också ett beslut om nya förskolor. Under våren har platsbristen varit skriande – man har öppnat precis allt som funnits tillgängligt – men mera permanenta lösningar måste till. Nämnden räknar med att det behövs drygt 350 förskoleplatser nästa år.
Orsaken till försenade byggstarter har bland annat berott på hårda förhandlingar med Lejonfastigheter (som Corren tidigare skrivit om) om hyresnivåerna. Men nu har nämnden och Lejonfastigheter kommit överens. Hyresnivåerna blir högre och på sikt flaggar nämnden för att pengarna inte kommer att räcka. Nämnden varnar också för vad som kan hända om de besparingar – eller så kallade effektiviseringskrav – genomförs som planerat. Enligt Catharina Rosencrantz innebär det stora risker för kvaliteten inom skola och förskola.