Orsaken är bland annat att kommunen tappar i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet. Senaste mätningen offentliggjordes på tisdagsmorgonen och visad ett ras på 62 platser, till plats 97 av Sveriges 290 kommuner.
– Vi har identifierat att samarbetet behöver bli bättre. Näringslivschefen har därför fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram ett service- och bemötandepaket, säger Christer Mård (L), kommunalråd.
Företagarna beskriver att attityden till företagande och kommunens information blivit sämre. Dessutom är företagen missnöjda med kommunens tillämpning av lagar och regler. Linköping får däremot goda betyg för vägnät, tele- och IT-nät. För att förbättra servicen och bemötandet har Linköpings kommun inlett ett projekt om fördjupad dialog mellan kommun och näringsliv.
Det är Yvonne Rosmark, vd för kommunens näringslivsbolag Nulink, som leder arbetet.
Vad beror det här på?
– Vi har politiker som inte suttit vid makten så länge och vi har haft en kris i världen med andra frågor som krävt snabb beredning lokalt. Redan i februari i år gick jag till politikerna och påpekade att vi nog kommer att sjunka i Svenskt näringslivs ranking, säger Yvonne Rosmark.
Har du några exempel på frågor som är viktiga?
– Det är jätteroligt att kommunen växer fort och att det byggs mycket. Men myntet har en baksida. Byggena inne i stan påverkar annan verksamhet. Nu kommer det något gott ur det här. Nu kan vi lyfta den här frågan.
Vilken typ av lösningar?
– Mycket handlar om dialog och information. Om företagen får tidig information kan vi säkert ta fram en gemensam lösning som gör att det fungerar smidigt för alla parter, säger Yvonne Rosmark.
Man diskuterar också en helt ny utbildningsplattform för personal på kommunen som ofta möter näringslivet.
– Det handlar om utbildning inom bemötande, samarbete och service, förklarar Rosmark.
Kommunförbundet Sveriges kommuner och landsting (SKL) har flera projekt kring bemötande och handläggning. Linköpings kommun anmälde sig nyligen till att bli utvecklingskommun inom digital hantering och förenklingar av ansökningar.
– En ansökan som innehåller för många moment riskerar att bli kostnadsdrivande för ett företag. Exempelvis finns uppgifter om årsredovisning att hämta på annat håll. De uppgifterna behöver kanske inte vara något man måste fylla i, resonerar Yvonne Rosmark.
Det kan även gälla upphandlingar:
– Intentionen med att ta in många så kallade skall-krav i en upphandling är förstås god. Det kan ju vara saker som företaget redan lever upp till, men som man inte kan åberopa i den specifika upphandlingen.