Ett av få hjälpmedel som man som lantbrukare kan använda för att skydda sig mot vädrets konsekvenser är att se till att brunnar och dränering fungerar. Här visar Niclas Malm en av brunnarna på gården Glyttinge utanför Linköping.
– Det här är min 38:e säsong och så här låg veteskörd har jag inte varit med om på många år. Det är nog den sämsta på 20 år, säger Niclas Malm som brukar jorden på flera gårdar norr om Linköping som gårdsmästare på organisationen Hushållningssällskapet.
Det var när Östergötlands mest odlade gröda, höstvetet, skördades som flera lantbrukare upptäckte att skörden vägde betydligt mindre än vad den brukar göra.
– Vi har skördat 6 600 kilo per hektar i snitt på allt höstvete, jag hade hoppats på 7 000 eller 8 000. Många som jag har pratat med säger samma sak, att det är väldigt låga rymdvikter, alltså hur mycket vetet väger efter att det har skördats. Istället för att det väger 800 gram per liter så väger det nu runt 700 gram, eller till och med mindre än så.
Den stora skillnaden märks när lantbrukaren får betalt för sin skörd.
– Säg att man har fått ett eller två ton mindre per hektar med dagens priser, då är det mellan 2 000 och 4 000 kronor mindre per skördat hektar. Det är jäkligt mycket. Hushållningssällskapet brukar totalt 225 hektar och jag tror att vi tappat runt en halv miljon på de grödor vi odlar som i år avkastat så mycket sämre än vad budgeterat med. Och det är ju inte så att man skär guld som lantbrukare redan som det är.
Efter vetet ska kornet skördas. Och av det som Niclas har sett av kornen i fälten så kommer även den skörden få låga rymdvikter.
De lantbruk som drabbats värst är de som odlar på tung lerjord, den som är vanlig kring området runt Linköping.
Exakt varför årets veteskörd blivit så dålig vet man inte. Men Niclas Malm tror att det beror på en rad olyckliga omständigheter. Framförallt sommarens stora regnmängder. Årets julimånad blev den blötaste i Linköping på närmare 80 år.
– Om det kommer 50 millimeter på ett dygn så hinner inte dräneringen med och vattnet rinner inte undan. Efter ett av de stora regnen här i juli så stod grödorna helt under vatten.
Så här såg det ut på några av åkrarna som Niclas Malm arbetade på i somras.
Men Niclas Malm tror att ännu fler faktorer spelar in.
– Vi hade ett sent vårbruk i år och förra hösten var också väldigt blöt. Och så var det jättetorrt i maj. Det kan ha påverkat rotutvecklingen, så att rötterna inte har gått långt ner i marken.
Finns det en oro bland lantbrukare du har pratat med?
– Spannmålspriserna har ju sjunkit markant. Låga priser samtidigt som man får en låg skörd, det blir kännbart.
Kan det påverka priserna på matvaror i butiken?
– Nej, det här är ganska lokalt. Södermanland har till exempel fått en riktigt bra skörd i år. Och i Sverige brukar man vid ett normalår ha ett stort överskott.
Bara för att det har varit en dålig skörd i år behöver inte det innebära att nästa blir det. "Andra år har det slagit åt andra hållet, och det har blivit högre vikt än vad man hade trott innan."