I rapporten utreds vad som har hänt med konkurrensen inom bostadsbyggandet mellan åren 2015 och 2018 och hur detta har påverkat byggkostnader. Enligt rapporten är fler byggföretag aktiva nu, jämfört med några år tidigare. Det har även gjorts flera regeländringar för att stärka konkurrensen och pressa ner de höga svenska priserna på nyproducerade bostäder.
Men de åtgärderna har inte alls gett förväntade priseffekter, konstaterar Konkurrensverket.
Kommunala särkrav, de krav som avviker från det som vanligen gäller, anses av byggföretagen vara särskilt besvärande. Dessa ställs fortfarande trots en ändring i plan- och bygglagen som förbjöd dem. Nu har de kraven "flyttat" till exploateringsavtal eller markanvisningsavtal i stället, det vill säga om du ska köpa mark av kommunen för att bygga kan särkraven förekomma och du får köpa om du uppfyller kraven, enligt Konkurrensverket som vill undersöka det djupare.
I rapporten påpekas också att allmännyttiga bostadsföretag brukar få in ett fåtal anbud, oftast bara från de stora byggentreprenörerna, när de upphandlar bostadsbyggen. Detta kan också vara ett resultat av kommunens särkrav, enligt Konkurrensverket som vill undersöka varför det är på detta sätt, och hur fler byggföretag kan bli intresserade att lämna anbud.
Elias Aguirre (S), som också är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden med ansvaret för byggandet i kommunen, sågar rapporten.
– Rapporten är ensidig. Det är inte alls förvånande att byggherrarna anser att särkraven är ett problem. Det är jobbigt att göra saker som man är ålagd att göra, men hela rapporten är byggd på byggherrarnas åsikter och från fel perspektiv. På 70-talet byggdes hela stadsdelar utan några särkrav på miljö eller på vissa andra saker och nu vill ingen bo där, säger Elias Aguirre.
Han känner inte riktigt igen den bilden – att bara de stora byggentreprenörerna lämnar in anbud på grund av särkrav – i Linköping, snarare tvärtom. De stora är inte flexibla och det är de mindre som nappar.
– I Vallastaden i Linköping byggde vi många olika byggnader och vi hade många olika byggherrar. Det var de mindre byggentreprenörerna som var flexibla och villiga att bygga, säger Elias Aguirre.
Höga bygg- och bostadspriser ser han också som ett problem, men dessa beror inte på kommunernas särkrav är hans bestämda uppfattning.
– Det beror på dålig konkurrens. Det finns två saker som kommunen kan göra för att öka konkurrensen och få in flera anbud. Vi försöker få in flera utländska byggbolag som bygger både schysst och billigt och vi har tagit initiativ till att upphandla byggandet av bostäder där det finns en maxhyra. Byggbolagen får bygga för ett pris som är 25 procent lägre än det gällande.
Men sådana initiativ som i Linköping är än så länge ovanliga.
– Kommunen har upphandlat med fem bolag som ska bygga 250 bostäder för det lägre priset. Men det är ett politiskt ställningstagande. Vi vill förhindra att pengarna stannar hos de bostadsbolag som hyr ut bostäder och har därför fattat ett sådant beslut att sälja en del och bygga nya hyreslägenheter som ska ha en maxhyra.
Fredrik Törnqvist, vd för Stångåstaden, Linköpings kommunala bostadsbolag, och ordförande i Sabos byggherreråd, ser kommunala särkrav som ett nationellt problem.
– Haken är att dessa särkrav försvårar industriell produktion. Om det finns ett typhus som uppfyller alla nationella krav borde man kunna bygga dem överallt, men så är det inte, säger han.
Sabo är branschorganisation för de allmännyttiga bostadsbolagen som arbetar med att öka konkurrensen på bostadsmarknaden och pressa ned priserna.
– I den reformagenda som Sabo arbetat fram lyfter vi just fram att många detaljer i detaljplanerna är kostnadsdrivande. Antalet anbud per upphandling har vanligtvis sjunkit till två, tre, vilket beror delvis på de styrande detaljplanerna. När Linköping hade bara en rambeskrivning vid bygget av smålägenheter i Lambohov blev konkurrensen bättre och vi fick nio anbud varav tre utländska till bättre pris, säger Fredrik Törnqvist.
Svårigheter att hitta byggbar mark och bristande konkurrens i delar av byggmaterialindustrin är också några faktorer som bidrar till att konkurrensen inom bostadsbyggandet är svagare än den skulle kunna vara, enligt rapporten. Konkurrensverket vill undersöka även de faktorerna mer. Rapporten gjordes på uppdrag av regeringen..