Ännu i slutet av 1920-talet synliggjorde fasaden mot gården att den Schenlingska gården varit en elegant fastighet.
Vår stad
Efter Schenlings bortgång bodde hans två ogifta döttrar, mademoisellerna Marie och Rebecka, kvar i föräldrahemmet. Marie drev ett litet bryggeri, kanske kombinerat med en utskänkningsverksamhet. Gården övergick dock i brodern Carls ägo. Vid faderns död befann han sig utomlands.
Carl Schenling hade redan i tidigt 1780-tal begett sig till Frankrike. Där var han först anställd i en handelsfirma i Rouen för att sedan starta egen verksamhet i Marseille. Carl blev sedan fransk militär och, berättas det, blev i Paris åsyna vittne till den franska revolutionen. Carl kom i slutet av 1790-talet att följa Napoleon på dennes egyptiska krigståg.
Åter i Paris blev Carl en framgångsrik affärsman och var enligt Linköpings dåtida lokalpress ett aktat namn på börserna såväl i Paris som i London. Under sina franska år gifte han sig med en fransyska.
Den Schenlingska gården syns vid det röda C:et i hörnet mellan Ny- och Bokhållaregatorna i närheten av såväl Stora torget som Hospitalstorget. Till höger om bostadshuset ses gårdens många uthus.
I slutet av 1810-talet kom Carl Schenling hem till Linköping och flyttade in hos sina systrar i föräldrahemmet. Hans hustru stannade dock kvar i Frankrike. I barndomsstadens umgängesliv blev Carl en uppskattad person som gärna berättade om allt han upplevt. Det sägs att han gärna umgicks med betydligt yngre personer.
Efter det att Rebecka Schenling avlidit 1830 anställde syskonen Marie och Carl Schenling en hushållerska, Sofia Lundelius. Marie avled 87 år gammal 1834. Hennes bouppteckning visar ett burget borgarhem.
I bouppteckningen efter Carl, som var Maries enda arvinge, är hemmet betydligt enklare. Det sades att Carl i slutet av sitt liv endast hade kvar en bråkdel av sin förmögenhet samt att han våren 1844 dog såväl i samma rum som i samma säng han fötts i drygt 80 år tidigare. Han hade testamenterat all sin kvarlåtenskap till Sofia Lundelius, som efter husbondens bortgång öppnade ett sockerbageri.
Den Schenlingska gården tilläts att förfalla. Sommaren 1934, månaderna före gården revs, krackelerade fasadens puts alltmer. Den sista åren var Sewerins modehandel, ägd av Lisa Baertels, inrymd i huset. Foto från 11 juni 1934.
Under åren efter Maries död lät Carl bygga om huset, som då kom att innehålla flera verksamheter. Redan 1832 kunde Per Björklund öppna en speceributik i byggnaden. I slutet av 1930-talet öppnade A F Petré, som gav ut Linköpings-Bladet, ett tryckeri med en mindre bokhandel i huset. Under åren 1839–41 tryckte Petré även Corren. Under de åren bodde även Correns grundare H B Palmaer i fastigheten.
Några år senare öppnades en mindre krog och ett bageri i huset.
1852 köpte krögaren A P Andersson gården. Han kom att genomföra stora förändringar. Mer om det nästa lördag.