Utgrävningen av Eddan är alldeles strax färdig. Den har blivit en viktig bit i pusslet som visar hur det allra första Linköping växte fram som stad. Här, innanför det breda stadsdiket, hade munkarna sina fiskdammar. Bara ett kort stycke härifrån, under Hospitalstorget, låg franciskanerklostret.
Nio gropar och träkonstruktioner har arkeologerna hittat, och nu är de rätt säkra på att det verkligen rör sig om munkarnas fiskdammar.
– De är av enorm storlek och har ordentliga bottnar och kanter, säger projektledaren Annika Konsmar från Arkeologerna. De här groparna har byggts för att hålla tätt, och vi vet ju att munkarna hade fiskdammar. Det fanns också på andra gods och gårdar långt in på 1800-talet.
Den största dammen är ungefär 20 meter lång och fem-sex meter bred. Tre av de nio dammarna är byggda i trä.
– Kanske har de använts till fiskhantering, funderar Karin Lindeblad, arkeolog. Man drev till exempel yngel i stora kar och kanske flyttades de mellan olika avdelningar, beroende på storlek. Dessutom flyttades fisken till träkar innan de skulle ätas.
För att de skulle sluta smaka gyttja?
– Precis. Här hade man karp, som tålde klimatet bra, men det finns beskrivningar av att man höll rudor, ål och gädda i dammar.
Dammarna låg i området närmast stadsdiket, precis i Linköpings utkant. En av dammarna och stadsdiket hittades i ett tidigare skede av Eddan-grävningarna, och de har daterats till 1300-talet.
– Vi tror att alla är ungefär samtida, säger Annika Konsmar, kanske har några avlöst varandra. Vi har tagit mängder med trä- och jordprover, bland annat för att kunna datera de nya dammarna.
Munkarna lär ha haft 150 fastedagar om året, 40 dagar före påsk och så varje fredag. Inget kött, men fisk var tillåten mat.
– Oftast torkad och saltad, säger Annika Konsmar, så man kan tänka sig att de uppskattade den här färska fisken.
Dammfynden är unika och arkeologerna har haft svårt att hitta liknande områden att använda som referensmaterial.
– Ja, man har hittat enstaka dammar i Lund, Trondheim och Lödöse, men det här området är mycket mer omfattande. Dessutom vet vi inte om det finns ännu fler längre norrut, under husen vid Trädgårdsgatan.
Fisk var viktig föda för munkarna, och vid de tidigare grävningarna i området hittades benbitar från bland annat karpfiskar och torsk i samma grop som den funna schackdrottningen.
– I de här nya dammarna har vi ännu inte hittat några fiskrester, men vi hoppas att analyserna ska ge något, säger Karin Lindblad. Vi har dessuotm kvar fiskfjäll från de tidigare grävningarna som kan ge svar.
I schackdrottningsgropen fanns också spår av vilt som kan ha ingått i munkarnas föda. De hade finare mat på menyn är vanliga borgare.
– Absolut, säger Karin Lindeblad. Vid utgrävningar av klostret i Skänninge, till exempel, visade det sig att munkarna hade vällevnadssjukdomar. Portvinstå!
Med den nionde dammen avslutas alltså grävningarna i Eddan som inleddes 2014. Här hade munkarna sina anläggningar, inte långt från franciskanerklostret, och det har funnits stadsodlingar i området. Eddan har varit bebyggd ända fram till 1939 när busstorget anlades och den gamla trähusbebyggelsen revs. På 1970-talet blev Eddan parkeringsplats och nu planeras bostäder här.