Linköping
En rapport från socialstyrelsen 2010 visar att skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga när det handlar om att inte drabbas av psykisk ohälsa eller sociala problem som kriminalitet eller missbruk.
Vi vet sedan länge att den som inte gått ut gymnasiet har sårar att få jobb och även om hen får ett jobb är osäkerheten större eftersom alternativ saknas.
Så vad gör man för att elever inte ska börja skolka, och i vissa fall helt utebli från undervisning? Eller hur upptäcker man de som uteblir just för att de mår dåligt.
– Skolan måste vara på tå från början, både för att det är det bästa för individen men också för att det blir billigare i längden för samhället, säger Åsa Ernestam, sakkunnig i skolfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Tillsammans med Carianne Lundvall Karlsson, till vardags skolkurator i Vänersborg, arbetar hon med ett projekt för SKL. Psynkprojektet heter det treåriga projektet som startade förra året. Fokus i projektet är samordning av samhällets alla insatser för barn och ungdomar som riskerar, eller redan har, psykisk ohälsa.
För kommunerna handlar det om att skaffa rutiner och förhållningssätt – samma på alla skolor. Föreläsarna pekade också på vikten av att samverka över förvaltningsgränserna och ett aktivt politiskt engagemang. Utgångspunkten är att det inte enbart är en fråga för skolan om eleverna inte kommer.
Vänersborg är ett exempel på en kommun där man under några år halverade den ogiltiga frånvaron genom att arbeta på ett strukturerat sätt. Där blev ökad skolnärvaro också ett politiskt mål.
– Kommunerna har ett stort ansvar att se till att eleverna får sin skolgång. Det råder ju skolplikt, påminner, Åsa Ernestam.
Mycket av det hon och Carianne Lundvall Karlsson pratar om och visar upp i olika typer flödesscheman är egentligen inte så komplicerat. Förutom att mäta närvaro så gäller exempelvis att prata med och – framför allt – lyssna på eleven. Man ska också se till att ha ett bra samarbete mellan skola, elevhälsa, ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.
I Linköping pågår ständigt ett arbete med att komma till rätta med ogiltig frånvaro. Enligt barn- och ungdomschefen Lars Rejdnell varierar skolfrånvaron, men trots allt är de flesta elever i skolan i varje dag.
Trots det arbete som görs för att komma tillrätta med ogiltig frånvaro, och trots att Lars Rejdnell bedömer att det har blivit något bättre är det ändå för många elever som har för hög frånvaro, konstaterar han. Enligt hans uppskattning finns det också en handfull elever i grundskolan som av olika skäl inte kommer till skolan alls.
I skolan, oavsett nivå, är välutbldade lärare och hög kvalitet på undervisningen det som gör att elever trivs med sin skolgång. Det säger bildningschefen Tommy Johansson.
Han vill inte acceptera någon ogiltig frånvaro och säger att varje förlorad timme är en för mycket.
– I ljuset av det är frånvaron för hög. Målsättningen är att alla elever ska genomgå och slutföra gymnasiet, säger han.