– Det här måste fungera. Jag vill se krafttag och jag vill ha en uppföljning nästa år för att se om det skett förbättringar, säger Karin Granbom-Ellison (L), ordförande i bildningsnämnden med ansvar för gymnasieskolan.
Granbom-Ellison begärde efter skolstarten i augusti att få veta hur överlämningen mellan grundskolor och gymnasieskolor fungerar. Rapporten visade på brister. Det finns elever som i grundskolan haft mycket hög frånvaro, eller som haft anpassad studiegång, särskilda insatser för inlärning eller andra åtgärder, vilket gymnasieskolan där eleven börjar behöver känna till för att från början kunna hjälpa eleven på rätt sätt. Sedan några år tillbaka finns ett digitalt system där grundskolepersonal ska fylla i uppgifter om eleverna och gymnasiepersonal ska ta del av dem. Formulären fylls inte i korrekt och haneringen är svår eftersom vissa uppgifter av sekretesskäl inte får skrivas in, visar granskningen.
– Överlämningen måste fungera annars kan det ta lång tid innan gymnasieskolan upptäcker elevens behov och kan lyfta honom eller henne. Det är ett stort resursslöseri, säger Karin Granbom-Ellison.
Åsa Ridne, skolchef för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, instämmer i att överrapporteringen inte har fungerat.
– Vi satte nog för hög tilltro till det digitala systemet, säger Åsa Ridne.
Tidigare använde skolorna oftare metoden att representanter för skolorna träffades för överlämningar. Nu får utbildningskontoret i uppdrag att se till att överrapporteringen fungerar bättre.