En smal flÀktpelare har stÀllts upp pÄ ett bord och ger svalka i ett strÄk rakt framför den. Jan Karlsson konstaterar att den inte ger sÄ sÀrskilt mycket avkylning.
â Vi kan ju inte stĂ€nga ner verksamheten, eleverna har skolplikt och rĂ€tt till utbildning. Men trettio grader varmt, det Ă€r för varmt, sĂ€ger han.
MĂ„nga elever och skolanstĂ€llda har fĂ„tt starta arbetet efter Ă„rets semester i kraftigt uppvĂ€rmda lokaler â och det Ă€r inte första gĂ„ngen situationen ser ut sĂ„ vid terminsstart, eller för den delen vid terminsslut i maj-juni. Skollokaler i Linköpings kommun saknar luftkonditionering och en del saknar ocksĂ„ avskĂ€rmning i form av markiser.
Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer Ă€r en lĂ€mplig temperatur i skolor och kontor 20-24 grader. âSommartid kan temperaturer upp till 26 grader accepterasâ skriver myndigheten.
Den dag dÄ Corren trÀffar Jan Karlsson i klassrummet och arbetsrummet pÄ Berzeliusskolan har han, kollegorna och eleverna i sÀrskoleklassen haft 30 grader varmt. PÄ eftermiddagen dÄ eleverna slutat och nÄgra av lÀrarna sitter och arbetar visar temperaturen pÄ 28 grader inne, 27 grader ute.
Persienner Àr nedfÀllda för de flesta fönster pÄ skolan men hjÀlper marginellt, beskriver Jan. Vissa av Berzeliusskolans huskroppar Àr kulturmÀrkta och markiser fÄr inte fÀstas pÄ fasaden.
PĂ„ ett bord i Jan Karlssons klassrum stĂ„r en smal flĂ€ktpelare. Den sprider viss svalka â cirka tvĂ„ meter rakt framför apparaten. Vid det öppna fönstret surrar runda bordsflĂ€ktar.
â De vispar ju bara runt varm luft, konstaterar Jan Karlsson.
Han dricker vatten, kollegor dricker vatten, och försöker fÄ eleverna att dricka vatten. Jan beskriver att sÀrskoleverksamheten fÄr sÀrskilt svÄrt under vÀrmeböljor, dÄ en del av eleverna inte har sprÄk för att kommunicera att de kÀnner törst.
Jan Karlsson har jobbat pÄ Berzeliusskolan i fyra Är och problemen med för varma lokaler har funnits sedan dess och lÀngre tillbaka. VÀrmen Àr ett Äterkommande klagomÄl bland personal, beskriver Jan.
â Jag vet inte vad man ska göra, sĂ€ger han.
Neddragna persienner ger ett vÀrmeskydd pÄ cirka 20 procent, enligt Arbetsmiljöverket.
Det vet egentligen inte heller enhetschefen pÄ Berzeliusskolan, Magnus Johansson.
â Jag har full förstĂ„else för personal som tycker det Ă€r varmt. Det Ă€r varmt, och det Ă€r svĂ„rt att ha en hög produktivitet dĂ„, sĂ€ger han.
Berzeliusskolan saknar komfortkyla (air condition) och man fÄr dra ner persienner och gardiner, försöka vÀdra, och gÄ ut med elever om det Àr möjligt, konstaterar Magnus Johansson.
Berzan har idag utvÀndiga markiser pÄ nÄgra hus och nÄgra fler ska monteras inom kort av hyresvÀrden, det kommunala bolaget Lejonfastigheter.
Enhetschef Magnus Johansson sÀger att varma lokaler generellt Àr ett problem i skolor sommartid, men lÀgger till att man behöver vÀga in klimataspekten och ekonomin:
â Det Ă€r en avvĂ€gning. Kanske Ă€r det bĂ€ttre att vi försöker anpassa oss under de veckor under Ă„ret som det handlar om. Det vore en gigantisk investering och skulle dra oerhörda mĂ€ngder energi om vi skulle kyla alla skolor i Linköping.
Berzeliusskolan Àr en av kommunens fastigheter som anses skyddsvÀrd sÄ att fasaden inte fÄr pÄverkas. DÀrför kan inte markiser sÀttas upp överallt.
Enligt Arbetsmiljöverket Àr utvÀndiga markiser mycket mer effektiva för att stÀnga ute solvÀrme Àn persienner och gardiner. Att vissa skolbyggnader, som pÄ Berzeliusskolan, Àr kulturmÀrkta sÄ att man inte fÄr pÄverka fasaden Àr ett problem, konstaterar Erik Styrenius, fastighetschef pÄ Lejonfastigheter.
FÄ skolfastigheter i Sverige Àr utrustade med komfortkyla. Man har traditionellt tÀnkt att under den varmaste perioden Àr skolor stÀngda. Med tidigare och senare vÀrmeperioder behöver kommuner och företag tÀnka om.
â Vi ser en förĂ€ndring av vĂ„rt klimat, sĂ€ger Maria Widfeldt, hĂ„llbarhetschef pĂ„ Lejonfastigheter.
Bolaget arbetar med att anpassa sina fastigheter till bÄde kraftigare nederbörd och höga temperaturer, samtidigt som bolagets klimatpÄverkan ska minimeras. Lejonfastigheter gjorde 2020, tillsammans med Linköpings universitet, en klimat- och sÄrbarhetsanalys av alla sina fastigheter.
NÀr ÄtgÀrder nu ska börja göras som löpande underhÄll, sÄ kommer vÄrd- och omsorgsfastigheter och förskolor att prioriteras framför skolor.
â Det Ă€r inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt trevligt att vara i en skola nĂ€r det Ă€r trettio grader varmt ute. Men Ă€ldre, och smĂ„ barn, klarar vĂ€rmen mindre bra, förklarar Maria Widfeldt.
Förutom ÄtgÀrder pÄ fastigheter sÄ behövs ÄtgÀrder i stadsplanering, visar Lejonfastigheters inventering: Grönska i form av grÀs och trÀd tar upp bÄde vatten och vÀrme bÀttre Àn stenlagda ytor och blottade fasader.