Det handlar om gamla E4:an, eller Norrköpingsvägen som den egentligen heter. De båda flickorna bor så att de antingen måste ta sig igenom Malmskogen eller gå utmed Norrköpingsvägen för att ta sig till sin skola.
På vintern är skogsvägen omöjlig. Men att gå på Norrköpingsvägen är inte heller något alternativ, säger en av flickornas pappa, Tommy Andersson.
- Det är ju en 70-väg. Men de kör ju så att säga rätt ordentligt på den här vägen. Flickorna är ju inte så gamla, bara tio år.
Vägen är tungt trafikerad och saknar dessutom belysning den sträckan där flickorna skulle gå. Kommunen menade att för att slippa korsa den farliga vägen skulle tjejerna hålla sig på en sida hela tiden. Det tycker Tommy inte är förenligt med svensk lag som säger att man om möjligt alltid ska gå på vänster sida så att man möter trafiken.
- Att gå på fel sida med trafiken i ryggen, det är fel. Om de gör så, så lär de sig dessutom fel. Det här accepterade inte vi, det är därför vi har bråkat, säger han.
Tommy Andersson kontaktade kommunen och begärde vinterskolskjuts till sin dotter, men nekades. Han överklagade kommunens beslut men fick avslag. Då överklagande han till länsrätten. Men även där fick han avslag. Så han gick ytterligare ett steg - till kammarrätten.
Och där fick han rätt. Kammarrätten tyckte, med anledning av både trafikmiljö och flickans ålder, att Linköpings kommun borde ha gett dottern vinterskolskjuts.
Nästa vinter kommer Tommy att lämna in en ny ansökan till kommunen. Och då är det troliga att hans dotter och hennes kompis får skolskjuts om förhållandena är de samma som de var i år.
- En kammarrättsdom får man rätta sig efter om man inte vill gå vidare till regeringsrätten. Men det finns det nog ingen anledning till. Vid en ny prövning får man ha det här som rättesnöre, säger Christer Gunnarsson som är planeringsledare för skolskjutsar på Linköpings kommun.