Att säga att svensk skola i dag är en skola i fritt fall är väl drastiskt, enligt Anita Wester. Men kunskapsförsämringen under 2000-talet har varit påfallande stor, så läget är inte bara oroande utan också allvarligt, tycker hon.
Än så länge står Skolverket utan facit till varför eleverna tycks ha sämre kunskaper nu än för tio år sedan. Statistiken visar att flickor klarar sig bättre än pojkar. Det är ingen nyhet. Frågan är varför. Anita Wester har inget bra svar. Konstaterar bara att pojkarna klarade sig något bättre när de fick genomföra tester på dator. I matte fick de då bättre resultat än flickorna, men fortfarande mycket sämre i läsförståelse.
Anstränger sig merEn fundering hon har är att flickor kanske anstränger sig mer. Trots att Pisatestet egentligen inte har någon personlig betydelse för dem. Pojkar kanske inte bryr sig i lika hög grad.
Men det skulle i så fall betyda att svenska pojkar skiljer sig stort från pojkar i andra länder, och det är väl inte så rimligt att tro, menar hon.
Att det dåliga resultatet i Pisarapporten skulle bero på andelen elever med utländsk bakgrund stämmer inte heller.
– Nej, nedgången i resultat för Sverige är så tydlig. Man kan inte säga att det beror på elever med utländsk bakgrund eftersom de har funnits med hela tiden i alla mätningarna, säger hon.
Olika mätmetoder?Ibland hör hon att man misstänker att länderna inte mäter på samma vis. Men den förklaringen tror hon inte på. Det finns regler för vilka elever man tillåts exkludera och det görs av alla länder. Men det är inte fler än fem procent, räknat på både elevnivå och på skolnivå.
– Jag vet också att OECD är så otroligt noga med att
standardisera både testet och urvalsförfarandet. Det är inte möjligt för något land att plocka ut de allra bästa.
Enligt Anita Wester gjordes efter 2006 års PISA-undersökning en analys som visade att när de styrdokument som gällde för PISA jämfördes med uppgifter i de svenska nationella proven, så visade de en god överensstämmelse. Alltså kan man inte heller skylla på att testerna på något sätt skulle missgynna elever i svensk skola.
Så då återstår egentligen bara förklaringen att svenska elever faktiskt har sämre kunskaper än sina jämnåriga kamrater i många andra länder.
– Ja, så är det i både absoluta och relativa termer, bekräftar Anita Wester.
Hon försäkrar att man på Skolverket nu ska jobba stenhårt med att identifiera problemen för att veta vilka åtgärder man ska sätta in.
Huruvida alla reformer med friskolor, förändrad lärarutbildning och liknande har haft betydelse för skolresultaten vill hon inte ge sig in på utan hänvisar till en utredning i frågan som gjordes 2006. Frågan om en statlig skola skulle vara bättre än en kommunalt styrd skola, kan hon inte heller svara på.
– Det är en politisk fråga och inte en fråga för en myndighet, konstaterar hon.
De 15-åringar som ingick i förra årets test var alla födda 1996 och har gått hela sin skoltid enligt den gamla läroplanen från 1994. Till nästa PISA-rapport, 2016, är Anita Wester försiktigt positiv.
– Nu stupar kurvan brant nedåt. I regel får man ingen brant kurva uppåt, men jag tror att vi då får se att den i alla fall planar ut, säger hon.
Fotnot: Nästa artikel handlar om vad som görs i Linköping för att förbättra skolresultaten.