Slut på vikariejakt: Miljoner till lärarresurs i skolan

Kommunala gymnasieskolor ska få resurspersonal på plats som ska vikariera när lärare är sjuka. Det är ett av majoritetens förslag på välfärdssatsningar inom skolan.

Åsa Wennergren (L), ordförande i bildningsnämnden och Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Åsa Wennergren (L), ordförande i bildningsnämnden och Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Foto: Zenaida Hadzimahovic

Linköping2020-12-07 20:05

Bildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden har fått sammanlagt 42 statliga miljoner kronor i syfte att motverka pandemins effekter i välfärden. 

Hur dessa pengar ska användas beslutas på nämndernas sammanträden i december. Alliansen för Linköping (M+L+C+KD) föreslår satsningar på resursförstärkning inom gymnasieutbildning (4,5 miljoner kronor), flera platser inom vuxenutbildning och mer resurser till studie- och yrkesvägledning (5,5 miljoner kronor) samt it-stöd för att underlätta införandet av nya it-system (3 miljoner kronor).

– Gymnasieskolorna har haft svårt att hitta vikarier och nu ska det finnas en resursperson på varje kommunal gymnasieskola. Det handlar om vikarier som ska vara anställda på längre tid och som ska kunna hoppa in när en lärare vabbar eller är sjuk. Våra satsningar är tänkta att förbättra möjligheten att upprätthålla en god studiemiljö för eleverna och en bra arbetsmiljö för lärarna, säger Åsa Wennergren (L), bildningsnämndens ordförande.

Gymnasieutbildning förs på distans. Hur bidrar en resurslärare på plats?

– Det är så just nu, men vi räknar med att gå tillbaka till delvis distansutbildning efter den 6 januari. Och då är det ungefär två tredjedelar elever som finns på plats i skolan.

Inom barn- och ungdomsnämnden föreslår Allians för Linköping satsningar på bland annat språkförskola – en satsning på specialpedagoger och logopeder i förskolan (6,5 miljoner kronor), en utbyggnad av resursskola (10 miljoner kronor;) samt särbegåvade elever – en satsning på mötesplatser för eleverna och kompetensutveckling kring att möta dessa barns behov (3 miljoner kronor).

Fackförbunden har uttryckt behov av extra personal inom grundskolan så att lärare inte tvingas jobba dubbelt. Kan de räkna med ett liknande stöd som gymnasieskolor?

– Ett sådant behov finns överallt. Men Linköping har många fler kommunala grundskolor än gymnasieskolor, det skulle bli svårt med extra resurspersonal till varje skola. Vi har prioriterat att satsa på resursskola, språkförskola och särbegåvade elever. Vi kommer att använda våra extra medel till att utveckla vårt arbetssätt när det gäller språkutveckling i förskolan samt hur vi bemöter särbegåvade elever, säger Erik Östman (M), barn- och ungdomsnämndens ordförande.

Satsningar på bokbussen, landsbygdsstöd till förskola och it-stöd finns också med i förslagen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!