Snabbt tänkande med enkelt språk?
Att försöka reda ut sambanden mellan språk och tanke är nog det svåraste man kan ge sig på. Men man kan fundera lite.
Som svar på frågan vill jag i alla fall säga nej. Det verkar mycket konstigt att ett sådant samband skulle finnas. För det första tror jag inte att man kan säga att olika språk är olika svåra för användarna i den meningen som frågan förutsätter. Japanska är förvisso svårt för mig, men inte för japaner, måste man anta.
För det andra använder ingen människa hela språket; tvärtom utnyttjar man bara en bråkdel av språkets möjligheter. Rimligtvis använder man den del man faktiskt behärskar i sitt tänkande.
Ett sådant samband skulle också få den märkliga följden att en person med ett mer välutvecklat och rikt språk skulle tänka långsammare än någon med ett torftigt språk. Så kan det ju knappast förhålla sig.
Över huvud taget finns det inget som talar för några kvalitativa skillnader mellan språk. Uttryckspotentialen är densamma hos alla språk. Varje språk erbjuder grundläggande möjligheter som att tala om förfluten tid, framtiden, att uttrycka känslor, förhoppningar och så vidare. Det finns heller inget påvisat samband mellan teknisk utveckling och språklig utveckling. Samhällen som lever på en materiellt enkel nivå har inte motsvarande enkelhet i språket.
En annan sak är att exempelvis teknik och geografiskt läge påverkar ett språks ordförråd. Invånarna i ett land som aldrig ser snö har rimligtvis högst vaga begrepp om innebörden av ord som kramsnö och blötsnö. Men detta rör språkets utanverk, inte dess inre struktur och grundläggande egenskaper.
Man kan också kasta om resonemanget och fråga sig om språket påverkar vårt tänkande. Försök i den riktningen görs i alla fall ibland. Det politiska språket till exempel syftar ofta till att leda tanken i en viss riktning. Friskola låter bra, liksom plusjobb. Jobbsatsning säger regeringen om budgeten, vilket kanske inte alla tycker stämmer. Och så vidare.
I George Orwells roman "1984" är detta draget till sin spets. Det nyspråk som lanseras där har det uttalade syftet att omöjliggöra allt tänkande som går emot samhällsordningen. I förklaringen till nyspråkets principer sägs att irrläriga tankar ska vara otänkbara, men med tillägget: "åtminstone i den mån tankar är beroende av ord". Också i denna konsekventa text verkar författaren alltså tveka lite inför sambandet mellan språk och tänkande.
UTTRYCKET. I veckan hade filmen "Göta kanal 2" världspremiär i Motala. Bland mycket annat kulturellt gods har den första Göta kanal-filmen bidragit till spridningen av uttrycket att skita i det blå skåpet. Möjligen var det så att formuleringen faktiskt tillkom i samband med filmen från 1981. Det är Janne "Loffe" Carlsson som tar till detta kraftuttryck när han tycker att motståndaren i båttävlingen har gått över anständighetens gräns med en propellerstöld.
Nyligen dök det upp i Corren och syftade då på att mänskligheten har ställt till det för sig med sin ovarsamma hantering av miljön.
Så jobbar vi med nyheter