På måndagen var förre skolministern, Ibrahim Baylan, numera socialdemokraternas nationella talesperson i skolfrågor, på besök i Linköping. En händelse som ser ut som en tanke, med tanke på förra veckans rapport om tillståndet i svensk skola. Men besöket var inplanerat sedan tidigare och hade snarare mera att göra med kommande valrörelse.
Sjunkande läsförståelse oroar
Pisa-rapportens slutsatser är ändå svåra att undvika i ett samtal med en talesperson för skolfrågor. Men det är – kanske lite överraskande – ändå inte de sjunkande resultaten i matte och naturkunskap som oroar Baylan. Mera det faktum att läskunnigheten sjunkit.
Att elever kan ha svårt att fatta nyttan av matte och naturkunskap är mera förståeligt och de dåliga resultaten är inte heller en överraskning. Men att läsförmågan sjunkit är bekymmersamt. För tio år sedan låg Sverige på topp, hävdar han.
– Läsförmågan är inte vilken förmåga som helst eftersom den ligger till grund för all inlärning, så det är allvarligt.
Ett förändrat samhälle, men också att barn läser allt mindre hemma, tror han är förklaringen. Får dessutom eleverna allt mindre strukturerad hjälp och stöd i skolan så vidgas klyftan mellan de som kan och de som inte kan.
– Vi har i dag alldeles för många barn som inte hänger med och inte får hjälp med mindre än att de får en diagnos. Det är inte rimligt att vi ska hålla på att stämpla våra barn med diagnoser bara för att de behöver lite extra stöd.
Lösningen han vill se är att det i läroplanen slås fast att barn ska kunna läsa – mekaniskt som han uttrycker det – redan när de går ut ettan.
För många diagnoser
– Det finns inget sådant mål i dag. Men att mekaniskt kunna tyda vad som står i en text är första steget till läsförmåga.
Baylan levererar sedan ett vallöfte och säger att hans parti vill göra stora investeringar i skolan för att minska klassernas storlek och satsa ordentligt på fler lärare.
Särskilt gäller det speciallärare. Han utlovar tusen fler än i dag.
Inga fler skattesänkningar
Men en sådan satsning är inte gratis. Lösningen enligt (S) är nej till ytterligare skattesänkningar.
På Fridtunaskolan träffar Ibrahim Baylan elever och personal. I klass 3A berättar barnen att de gillar både svenska och engelska. Men också kemi, som en elev vill ha mera av.
– Ja, det kommer du att få längre fram, säger Baylan och skyndar sig att tillägga:
– Det vill säga om det finns några kemilärare.
Skolans förstelärare Inger Gunnarsson och läraren Karl-Johan Huszar berättar om vikten av det man på skolan kallar fördjupade pedagogiska samtal. I korthet handlar det om att alla lärare kan diskutera och få feedback – både positiv och negativ – på sitt eget sätt att undervisa.
– De här samtalen har lyft mitt yrke avsevärt, tycker Karl-Johan Huszar som är klasslärare i en femteklass. Han beskriver det som att dörren till klassrummen står mera öppna nu.
I en kommentar till Pisarapporten säger Karl-Johan Huszar att man visserligen ska ta tillvara det den visar, men varnar för att den ska uppfattas som facit för svensk skola idag.
Fridtunaskolans rektor Patrik Lundström slår ett slag för svensk skola och säger att han i på många sätt anser att den är fantastisk.
– Jag påstår nog att det aldrig har skett så mycket pedagogisk utveckling som i dag. Den bilden kommer aldrig fram.