De ungdomar som inte klarar av att genomföra sin gymnasieutbildning är också de som har svårast att få jobb och det är också i den gruppen som arbetslösheten biter sig fast år efter år. Det är väl känt sedan länge. Det här vill Bildningsnämnden ändra på. Under tre år ska nämnden genomföra ett så kallat specialpedagogiskt projekt med det uttalade målet att de kommunala skolorna ska få större kunskap om särskilt stöd och också att skolorna ska ge ge individanpassat stöd till de elever som behöver det.
Hjälp till alla
I dag är det drygt 20 procent av alla som börjar gymnasiet som aldrig får några slutbetyg. Alliansens företrädare, Jerry Broman (M) ledamot i bildningsnämnden och Reza Zarenoe (FP) ersättare i samma nämnd, säger att målet med projektet är att alla elever ska få den hjälp de behöver för att få ett godkänt betyg när de slutar. Med detta sagt, måste man också ha respekt för att skälen till varför man inte går klart gymnasiet är väldigt olika, enligt Jerry Broman.
Det viktigaste är att se vilka behov eleverna har redan när de kommer till gymnasiet, anser de. I dag ger de flesta skolor stöd, i större eller mindre omfattning, till många elever i grundskolan. Men väl i gymnasieskolan upphör den hjälpen med resultat att ungdomar riskerar att slås ut, inte bara från skolan utan också från arbetsmarknaden.
– Behöver eleven stöd för att klara av grundskolan så behövs det stödet med säkerhet även på gymnasiet, säger Jerry Broman.
Det beslut som nu tagits i bildningsnämnden och i kommunstyrelsen innebär en satsning som kommer att kosta 8,4 miljoner kronor och pågå under tre år. Ett team av specialpedagoger ska titta på hur man arbetar i Linköpings skolor och föreslå vad som är mest praktiskt att göra och sedan sprida detta till alla skolor, även friskolor.
Fördelning av elevstöd
En annan åtgärd man gör är att förändra fördelningen av de pengar som skolorna får till elevstöd.
Tidigare fördelades pengarna med utgångspunkt från hur många elever som hade mindre 160 poäng (vilket motsvarar godkänt – betyget E – i alla ämnen). Nu är beslutet att hälften av stödet ska gå till elever med mindre än 180 poäng och den andra hälften ska fördelas utifrån resultatet på det lästest som alla gymnasieelever genomför. Detta eftersom både Pisaundersökningen och gymnasieskolans lästest visar att läskunnigheten blir sämre.
Reza Zarenoe påpekar att utvecklingsprojektet också är ett led i Alliansens så kallade arbetslinje eftersom fullständiga betyg ökar elevens chans att få arbete efter avslutad gymnasieutbildning.
Projektet inleds i höst och kommer att pågår fram till 2017.