Ni är mitt uppe i en vårturné, hur går det?
– Vi spelar nästan bara i kyrkor under turnén. Det blev lite däremot lite strul i Jönköping så där ska vi spela på en gayklubb vilket i och för sig är klockrent. Om Jesus hade fått välja hade han nog valt att vara där framför kyrkorna, ha ha.
Senast du var i Linköping tilldelades du stipendiet från Lennart Magnussons stiftelse för dina psalmtolkningar, sjunger du hellre psalmer än hårdrock?
– Psalmer är väl egentligen inte min ådra, men jag gjorde några skivor som uppskattades. På ett sätt kanske det var bra för det ledde till en slags acceptans hos somliga att jag faktiskt är seriös. I synnerhet hos de äldre.
Det pratas om att Sverige är ett sekulariserat land, hur tycker du att de svenska kyrkornas status ser ut i dag?
– Kyrkan är inte vad den en gång var. Det är som att luften har gått ur och det är ganska mycket lågvattenmärke över det hela om jag ska vara ärlig. Det är som om att vi kristna har blivit rädda för vad folk ska tycka och tänka om oss. Jag är väldigt trött på det. Det är fjärran från vad Jesus gjorde och sa. Jag tror att människor föraktar oss mer när vi är sådana än när vi faktiskt står för vad vi tror på.
Du har tidigare sagt att du inte gillar begreppet religion, låter inte det lite motsägelsefullt?
– Religion är ett negativt ord enligt mig. Det är som ett surrogat för det verkliga. Jag tror att Jesus kom med relation och kärlek, inte med religion.
Ser du dig själv som en rebell?
– Jag är nog en sorts rebell. Visst har det funnits perioder då jag försökt ställa mig i ledet, men jag vet nu att jag inte funkar så. Jag är som jag är.
Ni kallar turnén ”Father to son”, varför?
– Budskapet är att den yngre generationen i Sverige i dag växer upp utan förebilder. Själv tillhör jag en generation som fokuserat väldigt mycket på karriär och på att uppfylla sig själv. Vi har blivit väldigt individualistiska i negativ mening. Den generation som ska ta över nu har vi liksom bara släppt utan att ge några ”role models” som man behöver ha när man växer upp.
Ni mötte kritik från kyrkorna när ni tog in hårdrocken i kristna sammanhang på 70-talet, hur är det i dag?
– Hårdrock i kyrkan har blivit mycket lättare. Den vägen är uppbruten om man säger så. Jag möter inte samma motstånd som jag mötte då.
Jerusalem firar snart 40 år som band, hur ser framtiden ut?
– Vi planerar att släppa en dvd från turnén. Så småningom blir det även en ny studioplatta. Jag har med mig en del nytt material under turnén. Det kommer att bli rock ’n’ roll med en attityd som man kan känna igen från Jerusalems tidiga skivor.
Vad kan publiken förvänta sig av er spelning i Linköping?
– Jerusalem är först och främst ett liveband som ger långa konserter. Vi ger allt på scenen. Den tyngd vi har just nu, kombinerat med produktionen runt omkring med led-skärmar, kommer definitivt att ge publiken en upplevelse. Spelningarna är till för alla, inte bara för kyrkfolk.
Jerusalem spelar på Cupolen (som nu drivs av Pingstkyrkan) fredag 16/5 kl 19.