Stångåns botten avslöjar Linköpings historia

Undersökningen ska göras inom ett 50 000 kvadratmeter stort område från Stångebro och passera platsen för nya Resecentrum nästan ända ned till Gumpekullabron.

Det är länsstyrelsen som beslutat att en marinarkeologisk utredning av Stångåns botten ska göras. Anledningen är att Ostlänken ska passera centrala Linköping, antingen som bro eller genom en tunnel. Resultatet av undersökningen ska ingå som en del i den Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som nu görs.

Varför är det nödvändigt med en marinarkeologisk undersökning av Stångåns botten?

– Med tanke på de planer som finns med Ostlänken, men även andra åtgärder som kan bli en följd av den och berör det här området så måste den göras. Så vitt vi vet har det aldrig tidigare genomförts en marinarkeologisk undersökning av Stångåns botten så den kan komma att ge mycket värdefull kunskap. Räddningstjänsten plockar ju varje år upp cyklar och kundvagnar ur ån, men någon heltäckande dokumentation av bottenmiljön finns inte. Vi känner till det som skett ovanför vattenytan, men inte under, säger länsantikvarie Jan Eriksson.

Det finns en hel del kända fornlämningar på landbacken nära ån i ett långt tidsspann ned i bronsålder och järnålder. Den forntida landvägen till Linköping passerade över Stångån nära Nykvarn och från mitten av 1600-talet då bron vid Stångebro byggdes blev Storgatan huvudinfart. Linköpings medeltida stad har gränsat till ån, slaget vid Stångebro 1598 skedde intill ån och Linköpings hamn togs i drift 1837 med trafik på Kinda kanal.

Kan skelett efter personer som dog i Stångebroslaget komma att hittas nu?

– Det beror alldeles på hur inbäddade de är i bottenleran. Arkeologerna ska inte gräva i bottnen i det här skedet, men ligger det skelett ytligt kan det tänkas att man hittar dem. Museet har en ryttarhammare som med stor sannolikhet var med vid Stångebroslaget, så det är inte omöjligt med den typen av fynd, säger Jan Eriksson.

Enligt undersökningsplanen räknar dock inte marinarkeologerna med att behöva hantera särskilt många fornlämningsfynd. Stöter de på olika former av konstruktioner på åns botten, som broar och bryggor, ska prover tas för att tidsdatera dessa.

Undersökningen genomförs under november och kostar Linköpings kommun cirka 600 000 kronor. Valet av Bohusläns museum, som räknar sig till en av Sveriges största marinarkeologiska aktörer, har länsstyrelsen gjort.