Biträdande finansborgarrådet Jan Valeskog (S) och oppositionsborgarrådet Cecilia Brinck (M) satte tidigt tonen från Stockholms stadshus.
– Vi tycker att Ostlänken är ett mycket välkommet och viktigt projekt. Men finansieringen är inte klar. Inte heller kopplingen till Arlanda. Eller hur höghastighetståg påverkar regionaltrafiken mellan Stockholm och Järna, sa Jan Valeskog.
Tillsammans med Brinck påpekade han också att staten borde ta ett större finansiellt ansvar, något som inte fick något större medhåll för övriga paneldeltagare, och som avfärdades av Sverigeförhandlingens utredningssekreterare Hans Rode.
– Medfinansieringen från kommunerna bygger på den värdeökning som bostadsbyggen och liknande omkring järnvägen kommer att innebära, sa Hans Rode.
Södertäljes kommunalråd Boel Godner (S) påpekade att Ostlänken och kommunikationer till Södertälje behövs för att behålla tillverkningsindustrin i Sverige.
Cirka 19 000 jobb beräknas bara bygget innebära för Sörmland och Östergötland. Men för Stockholm kan bättre pendling lösa problemen med att hitta kompetens på arbetsmarknaden.
Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping fick frågan om Ostlänkens betydelse:
– Med Ostlänken kommer Norrköping att vara en del av Stockholms storregion. Men med en helt egen själ, och två fotbollslag i allsvenskan om jag får bestämma sa Stjernkvist frejdigt.
Daniel Andersson (L), kommunalråd i Linköping kretsade kring det i sin kommentar, ungefär så här:
– Ostlänken behövs för att skapa förutsättningar för en framtida arbetsmarknad. Det handlar inte bara om stål och räls, utan om integration. Om hur de som nu kommer till Sverige på kort tid ska få ett jobb och en plats i samhället.
Infrastrukturministerns statssekreterare Viktor Bromander lyfte fram Ostlänken som ett gott exempel på samarbete mellan många kommuner. Och som ett viktig del av Sveriges bostadsprojekt.
– Det finns många exempel på hur den här typen av infrastrukturfrågor inte har lyckats så bra om i det här fallet. Här har vi en gemensam plan. Låt den bli vad den lovar, sa Bromander.
Det är dock stora fördyringar att vänta.
– Den första beräknade kostnaden som togs fram av förra regeringen var 35 miljarder kronor. Nu är prognosen 45–55 miljarder kronor. Men kostnaden utreds fortfarande. Mycket beror på hur man går igenom hela städer eller vilken teknik som ska användas.
Cecilia Brinck fick en publikfråga om varför Stockholm inte är lyckliga över Ostlänken:
– Vi är visst lyckliga. Men Ostlänken är inte bara solsken. Mycket är inte klart ännu, sa hon.
Lars Stjernkvist bröt in med en kvick, fast kanske inte helt rättvis kommentar:
– Stockholmare ser ut så där när de är lyckliga!
Sverigeförhandlingens HG Wessman, som anlände sent till seminariet, gav sin förklaring till Stockholmspolitikerns kritiska hållning:
– Stockholm vill ha större statlig finansiering i sina tunnelbaneprojekt. Men kommunerna längs Ostlänken har helt andra förutsättningar än Stockholm.