Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, ser en trend. Fler vab-dagar tas ut. "Det får ganska stora konsekvenser på en gång."
De senaste 15 åren har Försäkringskassan kunnat se en trend. Fler och fler vab-dagar tas ut.
– När det kom till pandemin blev det ju mycket mer än tidigare år. Det var framför allt att man började ta fler dagar i genomsnitt per barn. Det får ganska stora konsekvenser på en gång, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.
Statistik från Försäkringskassan visade att Linköpingsborna under 2024 vabbade i totalt 121 151 dagar och 138 462 060 kronor betalades ut i ersättning.
Det är inte lika mycket vab som det var under pandemin, men högre än innan.
– Det är en högre nivå än innan pandemin och det är fortfarande så att det på lång sikt är en ökande trend att vabba mer.
När vabbas det som mest?
– Det har varit lite olika under pandemin men tidigare sett har det alltid varit februari som varit toppmånaden. Det brukar vara de två sista veckorna i januari fram till den första eller andra veckan i mars, säger Niklas Löfgren.
Varför just januari, februari och mars är extra drabbade har Britt Åkerlind, smittskyddsläkare på Region Östergötland, svar på:
– Dels så är det kallt ute och då tenderar vi att vara inomhus och närmre varandra. Så kommer jul och nyår och då är vi ännu närmare varandra. Dessutom så far vi mellan olika landsändar ofta för att man firar inom storfamiljer, så exponeringen blir mycket större.
Att tvätta händerna regelbundet håller bakterier borta. "Tvål och vatten är det bästa, handsprit hjälper inte mot vinterkräksjukan", säger Britt Åkerlind.
Under de mest sjukdomsdrabbade månaderna finns det enligt Britt Åkerlind två sjukdomar som småbarn ofta åker på. Det är luftvägsinfektioner och olika typer av magsjuka. Barn har generellt sämre immunförsvar än vuxna och är inte immunologiskt klara förrän i treårsåldern, enligt Britt Åkerlind.
– Deras immunförsvar har ingen erfarenhet sen tidigare, om man jämför med en person som är 67 år som har haft oändligt många luftvägsinfektioner.
Ett barns dagliga beteende bidrar också till att smittan sprids. En vuxen brukar håller avstånd när den är sjuk.
– Men det gör ju inte barn och det rinner snor om näsan. De bryr sig inte ett dugg om det.
En annan anledning till att sjukdomar sprider sig snabbt bland barn är att de lämnas på förskolan trots att barnen inte är helt friska än.
– Skicka inte iväg dem till förskolan i början på en infektion. Det är ett problem att föräldrarna behöver gå till jobbet och lämnar barnen lite småsnuviga till förskolan.
När kan man lämna sitt barn på förskola igen efter sjukdom?
– Ofta brukar man säga att efter två dagar så brukar nybildande viruspartiklar gå ner. Det bästa måttet är egentligen att barnet ska orka lika mycket som när den gör när den är helt frisk. Vid insjuknandet kan barn få hög feber och blir lite hängiga. Då ska man inte ge dem febernedsättande och skjutsa dem förskolan.
Att inte ta med sjuka barn ut överlag är enligt Britt Åkerlind ett smart drag.
– Likadant om man ska hälsa på någon, gå på middag eller hälsa på farmor. Man ska överväga om man faktiskt ska låta blir nu när barnet är ordentlig snuvig.
Dessutom är det inte alltid man vill ha en påhälsning av ett sjukt barn.
– Man kan kontakta de man ska besöka och ta upp det, så att du inte kommer och någon tar illa upp.
Vad det gäller maginfektioner är det mer strikt.
– Är man inte bra i magen ska man inte träffa andra. Barnet ska inte ta i någon annans mat än sin egen. Är det en förälder som har blivit sjuk ska man isolera den. Den får inte heller laga någon mat till andra i hushållet.
"Att vara hemma i början av en infektion är det viktigaste, för det är då man smittar mest", säger smittskyddsläkaren Britt Åkerlind.
Hur kan man undvika att bli smittad när man har barn på förskola?
– Äldre barn kan man prata med, som att de ska hålla avstånd, nysa i armvecket och tvätta händerna. Små barn kan man också få att tvätta händer så fort man kommer utifrån men de är lite lika duktiga tekniskt på att tvätta händerna.
Förra vintersäsongen drabbades många barn av RS-virusinfektion.
– RS naturliga förlopp är att det brukar vara en mer omfattande pandemi vartannat år. Förra säsongen vad det gäller RS var omfattande. I år ser vi ett mycket lägre antal, men RS pågår men det är inte tillstymmelses som förra året. Undvik att ta med barn ut när de är nyfödda. Det är just de här månaderna som man faktiskt kan drabbas av RS och det är de små barnen som drabbas allra värst.
Hur kommer det sig att det kan vara så olika år till år?
– Det är något vetskapen har funderat på länge och ingen vet det, säger Britt Åkerlind.