Framför tavlan i ett av rummen står serietecknaren Janne Karlsson. Runt bordet sitter de fyra tjejerna Magi Ohanesian, Sara Salam, Inji Fataliyeva och Hirjam.
De lyssnar fokuserat på Janne när han berättar om hur man kan framhäva detaljer och djup i teckningarna med hjälp av skuggor, vad som är en bra respektive dålig pratbubbla och om hur pappret och pennan blev hans psykologer när han fick stryk av några äldre killar på högstadiet.
– En serie behöver inte vara rolig, den kan vara allvarlig eller mer som en blogg med vardagsberättelser. I Sverige är de mest framgångsrika serietecknarna tjejer, säger Janne Karlsson.
Plötsligt hörs skrik och tjoande från korridoren. En fotbollsturnering har hållits mellan olika fritidsgårdar i Linköping, och Skäggetorps kill- och tjejlag väller in i kapprummet. Killarna vann finalen, i år igen.
– Men vi är mest stolta över att våra tjejer och killar utsågs till att ha uppfört sig bäst - att killarna vann var bara ett plus, säger Benjamin Imamovic.
Ett gäng äldre killar spelar pingis. I dansstudion lär dansaren Euclides Cabrera Rosa ut en streetdance-koreografi. Jag sitter i en soffa och pratar med Sofia Youssuof, Dilber Kassem och Mirna Batari om vad som är bäst med Allaktivitetshuset.
– Här finns internet, datorer och surfplattor. Vi får åka på utflykter och chilla med våra kompisar. Det finns inte så mycket regler heller, det är skönt.
– Och allt är gratis, säger någon och alla skrattar.
Men det kan bli bättre. Benjamin Imamovic menar att många unga sällan lämnar Skäggetorp.
– De måste få se mer av samhället, vi vill kunna göra fler utflykter men pengarna räcker inte till. Det är vårt största problem.