Sven flyttade hit med hustru och barn för 52 år sedan. Vid den tiden arbetade han som bussmekaniker och bodde i en av Riksbyggens lägenheter i Åbylund.
– Det var ont om busschaufförer vid den tiden och bussbolaget ville gärna få loss lägenheter i närheten av bussgaragen för att locka hit chaufförer från andra städer. Dessutom behövde vi själva en större lägenhet.
Flyttlasset gick i maj 1965. Trevåningshusen i tegel på Pionjärgatan var splitternya och familjen Eng kände sig omedelbart tillfreds på sina 82 kvadratmeter.
– Det är inte lyan i sig som är perfekt, även om det inte är några fel på den, det är omgivningen. 50 meter härifrån öppnar landskapet upp sig mot Tinnerö och eklandskapet. Och så den fina Tinnerbäcken. Det är så nära till storslagen natur och alldeles lagom avstånd till centrum. Ibland går jag dit.
Han är pigg för sina 87 år som alla förstår. I samband med att hustrun gick bort för fem år sedan lade sig Sven till med en ny vana: långa, dagliga promenader med stavar. Nyttigt för såväl kondition som smidighet och balans.
Husen på Pionjärgatan ligger glest. Mellan dem finns generöst med bänkar, lekplatser, små lusthus, basketplaner...
– Området är fullt av jättehärliga invandrarfamiljer, med glada barn, som får mig att trivas utmärkt. Jag vet att det händer tråkiga saker i Berga också, men det är inget jag märker av. Runt mig är det lugnt och skönt.
För många av Correns läsare är Sven Engs namn och ansikte säkert bekant. Arbetet som skolvaktmästare på Tornhagsskolan varvades med en rad samhällsuppdrag. Han satt under åtta år i kommunfullmäktige, och 19 år i landstingsfullmäktige, för socialdemokraternas räkning. Därtill var han under många år ordförande i ABF och i 20 år ombudsman för Kommunal.
Sven var en av dem som ihärdigt kämpade emot planerna på Vallaleden, en idé som föddes redan på 50-talet och som skulle bestå av en 1,5 kilometer lång bilväg genom Vallaskogen. I en folkomröstning 1989 sade 75 procent av Linköpingsborna nej till förslaget.
– Föreningen "Rädda Vallaskogen" finns kvar och jag betalar årligen min medlemsavgift.
Sven har ingen städhjälp, ingen hjälp över huvud taget. Handlar och lagar mat gör han själv.
Några tankar på att flytta har han inte.
– Nej, nej. Det här får bli min slutstation. Jag är förälskad i trakten. Det här är mitt hem. Hoppas bara att de låter bli att renovera. Jag vill ha det som det är!