Från Anders Jonssons kontor är det utsikt över Nykvarnsdammen, men just nu är den nästan helt torrlagd. Lite symboliskt för torkans år 2016 och för vattenkraften som dras med ekonomiska problem, nu när elpriset är lågt.
Tekniska verken har många små kraftverk och flera av dem går med förlust.
– För fem år sedan gav våra vattenkraftverk över 100 miljoner i vinst. Nu får vi göra kraftiga nedskrivningar av värdet på dem. Men vem vet, när kärnkraften avvecklas kanske vi är glada att vi har dem, kommenterar Anders Jonsson.
Annars har 2016 varit ett bra år för Tekniska verken. Bokslutet är inte klart, men allt pekar på att bolaget gör ett ännu bättre resultat än i fjol. Då var resultatet efter avskrivningar 410 miljoner kronor.
187 miljoner kronor av vinsten kommer att delas ut till ägaren, Linköpings kommun.
– Samtidigt håller vi låga priser jämfört med andra. Vi höjer priserna 2017, men bara med någon procent. Vi är stolta över det, att vi både kan hålla låga priser och leverera ett bra resultat, säger Jonsson.
Anders Jonsson anser att Linköpingsborna kan vara glada att Tekniska verken fått förbli ett kommunalt bolag.
– De kommunala bolagen har genomgående lägre priser än de bolag som fått nya ägare. Själv bor jag i Norrköping, där energibolaget såldes till EoN. Jag får betala en betydligt högre nätavgift än om jag bott i Linköping.
Tekniska verken har några år av tunga investeringar bakom sig. Vattenverken i Råberga och Berggården har rustats upp. Lejonpannan, den andra kraftvärmeanläggningen på Gärstad, kostade 1,2 miljarder kronor att bygga.
Både 2017 och 2018 blir lugnare år. Nu börjar i stället arbetet med att planera för ännu ett kraftvärmeverk. Det gamla värmeverket inne i staden ska på sikt bort och då räcker det inte med de två pannorna på Gärstad.
Om ett par år ska utredningen om den nya anläggningen vara klar.
– Om jag får spekulera blir det inte avfallsförbränning den här gången utan en renodlad biobränslepanna. Vi vill ha fler bränslen i vår portfölj, säger Anders Jonsson.
Den heta potatisen blir var verket ska byggas. Alla vill ha el och värme, men kanske inte ett värmeverk som granne. Gärstad är ett alternativ, men av säkerhetsskäl vill Tekniska verken helst inte ha alla kraftvärmeverk på samma ställe.
– Vi utreder det här tillsammans med kommunen och i nuläget vill jag inte peka ut några tänkbara platser, säger Jonsson.
Efter det tredje kraftvärmeverket finns planer även på ett fjärde. Om behovet visar sig finnas, vill säga. Linköping växer, men samtidigt går trenden mot energibesparing och andra energikällor som vind och sol.
– Men vi måste ha kapacitet att klara även en februarinatt med 30 minusgrader. Fjärrvärme kommer att vara viktigt även i det långa perspektivet.
Två stora händelser som Anders Jonsson ser fram emot 2017 är invigningen av det nya läkemedelsreningsverket och bomässan i Vallastaden, där Tekniska verken ska visa upp sin kulvertlösning.
– Jag tror mycket på kulverten, den har stora möjligheter internationellt. Kulverten gör att man kan inspektera och reparera ledningar utan att gräva upp gatan och i en storstad med mycket trafik är det värt väldigt mycket. Vi har två egna patent och ett tillsammans med tillverkaren Uponor, så vi kommer att få provision på försäljningen.
Båda reningsverket och kulverten visar på något som Jonsson tycker är Tekniska verkens själ – en uppfinningsglädje och en vilja att ligga i framkant.
– Det sitter i väggarna. Det finns så mycket tekniskt kunnande i huset som skulle kunna komma hela landet till del. Men kommunallagen hindrar oss, vi får bara verka i vår region.
Allra helst skulle Anders Jonsson vilja ha möjlighet att skicka sina ingenjörer utomlands.
– Tänk om vi fick åka ner i Europa och hjälpa till att bygga upp insamlingssystem, biogasanläggningar och avfallsförbränning. Det skulle verkligen göra miljönytta. Och vi skulle kunna tjäna pengar på det.