Det gör Linköping till en av landets mest framgångsrika kommuner när det gäller att söka – och få statsbidrag. Alla miljonerna är nu på väg att förändra förskolan.
Färre barn i förskolegrupperna och mer personal. Det har varit slagord länge i debatten om kvalitet i förskolan. Nu är förändringar i den riktningen på väg att genomföras. Det innebär att förskolan har tagit sina första steg mot förändring.
– Barngruppernas storlek har minskat och det har varit vår ambition, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Jakob Björneke (S). Mindre barngrupper leder, förhoppningsvis, till tryggare barn och bättre möjligheter för alla barn att tillgodogöra sig förskolans pedagogik.
Mer personal
Utbyggnaden av förskolan har inneburit en rad förändringar. Kommunen har tillsatt drygt 80 nya tjänster, både förskollärare och barnskötare. Det har gjort att personaltätheten har ökat men andelen utbildade förskollärare sjunkit. Från att ha haft ett läge med ungefär lika många förskollärare som barnskötare är nu förskollärarnas andel av personalen 39 procent.
Förklaringen är den stora bristen på förskollärare. Statsbidraget, även om syftet är gott, ökar konkurrensen om den utbildade personalen. Många vill tjänstgöra på förskolor som får ta del av pengarna och lämnar kanske förskolor som fått mindre pengar eller inga alls.
– Pengarna är bra men det hade också varit bra om staten börjat med att öka antalet utbildningsplatser inom förskolan. Men nu lagar vi efter läge, säger barn- och utbildningschef Lars Rejdnell.
Något som också Jakob Björneke skriver under på. Enligt Björneke undersöker man om det kan finnas fler ingångar till yrket.
Färre barn i grupperna
Barnantalet i grupperna har minskat – i dag 8,3 barn per grupp – och avdelningsbegreppet är helt på väg bort. Det är lite av ett paradigmskifte och det är också något som väcker frågor hos föräldrarna, konstaterar Anja Mistren chef för förskolan på Kvinnebyvägen 91.
– Många föräldrar blir oroliga för att antalet förskoleplatser ska minska när de läser att barngrupperna ska bli mindre, säger hon.
Småskalighet är ute och idén med separata små enheter är helt död. I dag byggs större enheter för att öka flexibiliteten. Men jobbet sker i små grupper.
Skolverket avgör
Det är Skolverket som avgör vilken förskola som ska få pengar eller inte. Det är också Skolverket som har bestämt att det bara är förskolor som har minst 17,5 barn per grupp och en personaltäthet på 5,4 som kan komma i fråga. Lite trist, kan tyckas, för den förskola som råkar ha 17,4 barn och en personaltäthet på 5,3 barn per personal.
– Det är tråkigt för de förskolor som ligger på gränsen, men gränsen måste dras någonstans, det får vi ha respekt för, säger barn- och ungdomschefen Lars Rejdnell.
Kommunen försöker att i någon mån, med egna pengar, kompensera de förskolor som inte fått några pengar alls och de är många.
Inom utbildningsområdet tackar man förstås inte nej till pengarna. Men det finns också en del invändningar. En är att likvärdigheten blir sämre, små kommuner har kanske inte har samma kompetens att skriva ansökningarna och riskerar att bli utan. Allt ansökningsarbete – det finns en mängd olika statsbidrag en kommun kan söka – tar också tid och personal i anspråk.
Linköping är i sammanhangen mycket lyckad kommun som fått god utdelning för sina ansökningar. Detta tack vare skickliga tjänstemän som vet att skriva bra ansökningar, enligt Lars Rejdnell.
Jakob Björneke är positiv till regeringens satsning på förskolan, men tycker också att det finns negativa sidor med statsbidragen.
– Regelverken är så snåriga att många kommuner väljer att inte söka , säger han.
Kortsiktigheten är en annan nackdel. Statsbidraget till förskolan söks för ett år i taget.
Vad händer om ni inte får några pengar nästa år?
– Jag utgår från att vi får pengar för att vi satsar i den riktning som regeringen vill se, säger Jakob Björneke.
Välkomna pengar
För den enskilda förskolan är pengarna ett välkommet tillskott. Anja Mistrén som är chef för förskolan på Kvinnebyvägen är glad. De extrapengar hennes förskola fick – 789 000 kronor – innebar att hon kunde öka grundbemanningen.
– Istället för att lägga tid på att leta vikarier har jag fått två personer till och kan därmed organisera barngrupperna på ett annat sätt, säger hon.
Den enskilda förskola i Linköping som fått mest pengar av Skolverket är förskolan Ramstorpsgatan som fick 1 149 000 kronor. Förskolan Brunnsgatan fick nästan lika mycket – 1 017 000 kronor. Däremot fick förskolan på Banérgatan och på Nygatan – alla i samma förskoleområdet – inte en enda krona.