Just nu skulle det behövas åtminstone en ny högstadieskola och en ny gymnasieskola. Utöver den beslutade lokalförsörjningsplanen 2014 – 2022. Det hänger ihop med det flyktingmottagande och det ansvar för ensamkommande ungdomar som Linköping nu ska ta sin del av. I år – enligt ett framtaget scenario – ska Linköping ta hand om 536 ensamkommande barn och ungdomar och något fler året efter. Alla är pojkar (se faktaruta). Hälften är i åldern16-17 år och 43 procent är mellan 13 och 15 år. På två år räknar man med att tusen elever – utöver de som ingår i lokalförsörjningsplanen – behöver skolor att gå till.
De nya siffrorna har tagits fram under hösten vilket innebär att planeringstiden inte varit särskilt lång. Så sent som i somras fanns inget som tydde på att antalet ensamkommande skulle öka så mycket som det sedan gjorde. Sommaren 2015 fanns 150 elever inskrivna på det som kallas språkintroduktion, som är placerad på Anders Ljungstedts gymnasium. Då fanns till och med en liten överkapacitet på drygt 20 platser. I dag är 300 ungdomar inskrivna och systemet är tänjt till bristningsgränsen. Nu går det inte längre att bedriva språkintroduktion på det sätt man hittills gjort. Det konstaterar såväl Lars Rehnberg, utbildningsdirektör i Linköping som de båda ansvariga politikerna Karin Granbom Ellison (L) ordförande i bildningsnämnden och Jakob Björneke (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
En oväntad situation kräver oortodoxa lösningar. Nålsögat är lärare och lokaler.
När det gäller lokaler måste man anpassa sig till de som finns. Att bygga nytt kommer att ta sin tid.
– Vi måste helt enkelt utnyttja de lokaler vi har på bättre sätt. Ett sådant sätt är att ha skolgång i skift. Nu tittar vi på hur det kan bli att inte bara ha skola från 08 till 15 utan från kl 08 till klockan 20, säger Lars Rehnberg.
En annan viktig åtgärd, som Linköpings kommun börjar införa redan nu, är att sprida språkintroduktionen på alla skolor. Först ut till vårterminsstarten är Katedralskolan och Berzeliusskolan. Folkungaskolan är på gång.
Sveriges kommuner och landsting har också kommit med förslag på vissa regellättnader som skulle kunna innebära att fristående skolor ska kunna ge nyanlända elever förtur.
– Det viktigaste med att sprida eleverna är att det är bättre för integrationen och gör att eleverna också kan välja skolor utifrån sina intressen, säger Karin Granbom Ellison.
Om lokalfrågan är svår är den ändå betydligt lättare än bristen på lärare. Lärarbristen är inte ny, men nu blir den akut. I Linköpings kommun, precis som i många andra kommuner.
Framförallt söker utbildningsförvaltningen nu med ljus och lykta efter lärare med svenska 2-behörighet. Utöver att få lärare, på väg att pensioneras, att stanna kvar och att be redan pensionerade lärare att återgå till skolan är det, enligt Lars Rehnberg, nödvändigt att omfördela annan personal inom skolan så att lärarna kan prioritera sitt undervisningsuppdrag. En annan svårighet för hela skolorganisationen, enligt Lars Rehnberg, är att fördela de lärarresurser som finns så att skolor inte "tar från varandra".
Karin Granbom Ellison poängterar att samarbetet mellan grundskola och gymnasium måste ska stärkas för underlätta så att fler nyanlända ska kunna ta det viktiga steget till ett nationellt program på gymnasiet. Att anlita "handledare" med modersmålskunskaper, inom vissa ämnesområden, är också en idé värd att testa, tycker hon. I dag klarar bara 10 till 15 procent av de nyanlända ungdomar att komma in på ett nationellt program. Något som bekymrar Karin Granbom Ellison. Särskilt med tanke på att eleverna snart är vuxna män, vuxenutbildning tar tid och möjligheten att få arbete utan utbildning är liten.
– Resultatet är för lågt. Att ha en gymnasieutbildning är ofta en förutsättning för arbete och arbetsmarknaden i Linköping är krävande, säger hon.
Än så länge är pressen på gymnasieskola och högstadium hårdast . SFI håller sig inom "ramarna". I dagsläget finns runt 1 100 personer inskrivna. Men pressen kommer att öka – förmodligen redan nästa år – när asylprövningarna har övergått till kommunmottagande, tror hon.
I grundskolans lägre årskurser har det hittills var jämförelsevis lugnt.
– Det gäller det korta perspektivet. Flyktingar från Syrien har rätt att stanna och det innebär sannolikt att det så småningom blir fler barn också i de lägre skolåldrarna, säger Jakob Björneke.