”Genom att tvinga mig att bo på ett äldreboende, bryter Linköpings kommun medvetet mot lagens villkor om särskilt stöd och service åt vissa funktionshindrade” skriver Linköpingsbon i sin anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Enligt anmälan fick Linköpingsbon för några år sedan en hjärnblödning och blev därefter rullstolsburen och i behov av hjälp dygnet runt. Försäkringskassan konstaterade att personen lider av permanenta skador.
Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har Linköpingsbon rätt till assistent. Socialförvaltningen placerade Linköpingsbon på korttidsboende och därefter ett LSS-boende. Sedan en längre tid tillbaka har socialförvaltningen, enligt Linköpingsbons anmälan, dock haft svårt att rekrytera personlig assistent och sedan hösten 2016 bor personen på ett äldreboende.
Under hösten 2017 fick Linköpingsbon, enligt anmälan, information på ett möte med socialförvaltningens LSS-handläggare att hen inte omfattas av LSS-lagen, eftersom det råder platsbrist på LSS-boenden. Linköpingsbon kritiserar att kommunen först beviljat ett LSS-boende men sedan hävdar att hen inte omfattas av LSS.
”Trots att Linköpings kommun hävdar att jag är att betrakta som åldring, väljer den att skicka LSS-personal till mötet. Varför LSS-personal ska delta i ett möte om åldringsvård förklarades inte” skriver Linköpingsbon i sin anmälan.
Linköpingsbon framför att hen har rätt enligt LSS-lagen att kunna leva under goda levnadsvillkor vilket enligt anmälaren inte går om hen bor i ett äldreboende.
Socialförvaltningens chef Anita Lhådö kommenterar inte det enskilda ärendet men säger att klagomålet lett till att en utredning pågår inom myndigheten.
– Det finns en kö till LSS-boende. Men en kö behöver inte vara enda skälet, den enskildes behov och önskemål kan också spela in, säger Anita Lhådö.