Om ett barn med invandrarbakgrund behärskar sitt modersmål utvecklas det svenska språket bättre.
Det är en av utgångspunkterna när förskollärare Rose-Marie Nyman pratar om språk och mångfald. I 25 år har hon arbetet på olika förskolor i Skäggetorp. Många av barnen talar ett annat språk än svenska hemma.
-- Och det finns barn som pratar flera olika språk hemma. Vi vill gärna tro att invandrarfamiljer bara kan ett språk när de kommer hit men så enkelt är det inte. I en del familjer pratar man fyra-fem olika språk med varandra.
-- Forskningen visar att barnen har lättare att lära sig svenska om de får tillfälle till utveckla sitt modersmål. Det finns också en psykologisk aspekt. Ett barn som kan kommunicera får ett bättre självförtroende.
Rose-Marie Nyman utbildar sig för närvarande till specialpedagog i Stockholm. En av hennes uppgifter i utbildningen har varit att skapa en grupp som ska arbeta med en fråga hon valt. Eftersom språk och kultur är hennes stora intresse var det detta ämne som hon valde. Av de för-skollärare och modersmålslärare som mötte upp hösten 2003 är en kärntrupp fortfarande aktiv.
-- Ett av de områdena vi valt att utveckla är arbetet med att översätta information om förskolans verksamhet. Vi måste skapa en bas att utgå ifrån när vi möter föräldrarna. Vad är en förskola, hur går det till på förskolan och så vidare.
-- Det har också varit viktigt att enkelt beskriva traditioner som finns inom förskolan och skolans värld. Vi är medvetna om att andra gjort det förr men inte utifrån de behov vi har i förskolan.
Materialet ska vara färdigt i maj och översättningar ska finnas i engelska, persiska, arabiska, kurdiska och serbokroatiska. Pengar till informationsmaterialet kommer från EU-projektet Mångfaldens ansikte.
Mångfaldens ansikte bidrog också till att man förra året på Nygårdsskolan kunde låta modersmålsläraren i arabiska arbeta parallellt med en svensk klasslärare. I klassen hade över hälften av barnen arabiska som modersmål.
-- Många barn med invandrarbakgrund kan betydligt mer än vad de kan utrycka på svenska, om de bara får möjligheten att utveckla sitt modersmål, säker Leif Skarp, rektor för modersmålsundervisningen i Linköpings kommun.
Modersmålsundervisningen ligger av tradition utanför ordinarie schema, ofta sent på eftermiddagen.
-- Det är väl egentligen inte bra. Barnen är trötta. Det var ju helt klart en fördel när modersmålsundervisningen var integrerad. Men det är ju ytterst en kostnadsfråga.
Fotnot: I skrivande stund är det osäkert om projektet medinformation om förskolan kan slutföras på grund av resursbrist.