Tusentals trängs i Johannelunds centrum. Några har klättrat upp på taken för att se bättre. På scenen har de långhåriga börjat spela: grabbarna i Tages.
Det gulnade tidningsurklippet sitter uppnålat på en skärmvägg i Johannelunds grannskapshus. Klippet är en liten del av utställningen om stadsdelen som invigdes i lördags.
- Jag tror året var 1965, eller om det var 66. Jag var inte så gammal men fick lov att gå dit. Det var stort, minns hur tjejerna längst fram svimmade, säger Inga Nilsson.
Hon föddes 1957, växte upp i området och är en av dem som letat rätt på bilder och historier om Johannelund, ett arbete i studiecirkel som ABF ordnat.
- Egentligen gillade jag Hep Stars bättre än Tages. Men min kompis Eva, hennes bror kände Tages, och hon har kort på när hennes mamma gick i förkläde och serverade dem kaffe hemma i lägenheten här borta. Det du, säger Inga Nilsson och skrattar.
På en rullator sitter 86-åriga Ragnhild Emanuelsson. Hon flyttade till Johannelund från småländska Anderstorp 1951. Det har hon aldrig ångrat.
Bakom henne hänger den svarta dräkt hon hade på sig den 17 september 1960 då Johannelunds centrum och kyrkans klockstapel invigdes.
- Det var inte självklart att det skulle bli en kyrka här. Men om vi samlade pengar till en klockstapel så kunde ju inte den stå ensam, tänkte vi. Mycket riktigt, tre år senare var kyrkan byggd, säger Ragnhild Emanuelsson.
Gamla bilder väcker minnen. Besökarna minns de första husen som byggdes i mitten av 1950-talet, experimenthusen -- ny byggteknik med färdiggjutna moduler som fraktades från Söderköping. De minns italienarna som jobbade på Saab och bodde i den italienska byn på Ödegårdsgatan, fälten runtomkring, den långa vägen till stan, Saabs hoppbacke, skogen.
Det var en bra plats att växa upp på, intygar Bengt Bergström, som såg världens ljus 1951 och bodde sina första 18 år i området. Denna lördag har han letat sig tillbaka för att se utställningen och träffa gamla vänner.
- Jag mötte några som jag inte sett sen skolan. För säkerhets skull tog jag med en gammal bild på mig i fall ingen skulle känna igen mig, säger han och visar ett stiligt ungdomsfoto.
Han pratar om kompisgängen, affären i hörnet på Söderleden som han sprang ärenden till åt sin mor, skidbacken.
- Det hände att vi lånade badkar när de byggde husen som vi åkte i backen med. Två man i varje. Sedan la vi tillbaka dem på kvällen. Skitkul, säger Bengt Bergström och får något speciellt i blicken.
Utställningen om Johannelund pågår till den 5 juni.