– Det här har vi väntat på i över 40 år, säger Lennart Svensson, professor i molekylärbiologi vid LiU.
Bakgrunden är nyheten om att en amerikansk forskargrupp vid Baylor College of Medicine i Houston har lyckats odla noroviruset som är en stor virusgrupp bakom kräksjukan. Viruset upptäcktes för 48 år sedan. Omkring 200 000 barn dör i kräksjukan varje år, främst i u-länder. I västvärlden känner vi väl till problemen varje vinter, på restauranger, inom sjukvården, äldreomsorgen och på förskolorna.
– Det är en jättestor upptäckt som kommer att engagera forskargrupper i hela världen. Det är för stort för en enda grupp forskare. Vi har sedan länge ett djupt samarbete med den här gruppen, de har varit hos oss och vi har varit hos dem. Vi har dessutom resultat som tangerar deras, som ligger färdiga för publicering.
Vad gör ni nu?
– Vi kommer att ta hit cellinjer från USA och etablera dem i laboratoriemiljö på LiU och på Karolinska institutet. Fördelen är att vi inte behöver börja om från början. Här kommer vi att forska kring immunitet. En del människor får sjukdomen en gång per år. Men hur får man livslång immunitet? Det är en av frågorna.
Noroviruset har länge gäckat forskarna. Det har tidigare varit mycket svårt att forska på hur viruset fungerar i mänsklig omgivning. Man har också försökt att få det att föröka sig hos djur.
– Men inget har fungerat. Det har gått så långt att forskare runtom i världen har publicerat negativa resultat bara för att undvika att man gör om samma försök. Ett sätt att spara tid och resurser, men ganska ovanligt.
Lösningen var att plocka stamceller från människors tunntarmar och omvandla dem till de tarmceller som forskarna ville studera. Dessa dog inte i labbet. Genombrottet kom när man tillförde mänsklig gallvätska då man försökte infektera cellerna med noroviruset. Nu kan man få svar på en rad frågor:
– Hur förökar sig viruset, hur fort dör de? Det är basala frågor, som man kunnat besvara med andra virus, men inte det här, förklarar Lennart Svensson.
Om man tar fram ett vaccin, är inte risken stor att viruset förändrar sig?
– Jo, det här är ett extremt promiskuöst virus. Det förökar sig snabbt och mycket och struntar fullständigt sig i kvalitet. Men grovt sett måste det hålla sig inom en viss ram av proteiner. Annars blir det inte ett virus. Därför tror vi inte att mutationerna behöver bli ett problem, säger Lennart Svensson.
Och när har ni ett vaccin framme?
– Det vet vi inte. Det här är ett jättestort steg som tog över 40 år. Nu får vi fortsätta arbetet, och om två år kanske vi har ett bättre svar.