Politiska frågor att tvista om.
Senast var det politikerna i Linköping som tvistade värst.
Moderaterna startade diskussionen genom att kräva att kommunen i fortsättningen bara ska köpa in "laglig" mat till skolor och äldreboenden, alltså mat som har producerats enligt svenska lagar och regler.
Socialdemokraterna reagerade direkt. "Vi serverar ingen olaglig mat i Linköping", sa de.
Så vi kollade. Vad lagar kökspersonalen på Anders Ljungstedts gymnasium till skolbarnen en vanlig fredag i november? Och vad fick de äldre på vårdboendena på tallrikarna och i sina matlådor?
På barnens och ungdomarnas fat fanns svensk kyckling, från Katrineholm eller kanske Öland. Därtill potatisgratäng med potatis från Jönköping, svenska morötter och spansk broccoli.
Till äldreboendena levererades krögarbiff med gräddsås och potatis.
Köttfärsen i krögarbiffen kom från Sverige, Irland eller Tyskland, men det är inte omöjligt att färsen är dansk, holländsk eller polsk heller.
– Så kan det bli. Det som krävs är att de svenska djurrättskraven uppfylls, säger Åsa Kullberg som är affärsområdeschef för Leanlink Kost och Restaurang. Det kan även tysk eller polsk färs göra, och det är ju bra för de tyska och polska korna.
Det betyder bland annat kontroll på antibiotikaanvändning, mindre än åtta timmars transporttid till slakt och bedövad slakt.
"Finns inte så det räcker"
Potatisen är svensk, grädden och smöret i såsen är svensk men broccolin är alltså spansk.
– Det finns inte svensk broccoli så det räcker, konstaterar Åsa Kullberg.
Ofta lagas samma mat till de äldre och till barnen, men det finns flera skillnader. I skolan serveras fler rätter: alltid tre numera, varav en vegetarisk. På vårdboendena serveras givetvis mat också på helgerna.
Dessutom finns en viktig skillnad.
– I alla skolor och förskolor gäller numera Upphandlingsmyndighetens baskrav, med svenska djurrättsskrav, säger Åsa Kullberg.
Så är det inte inom äldreomsorgen. Där finns inget politiskt beslut om att följa baskraven.
Ändå följs de så långt som möjligt.
– Vi producerar mat till skolan, förskolan och äldreomsorgen, säger Åsa Kullberg. Självklart gör vi gemensamma inköp och försöker hitta lösningar som vi själva tycker är bra.
Relativt smärtfritt
Det betyder så närodlat och lokalproducerat som möjligt och helst ekologiskt. Därmed styr baskraven i stor utsträckning även vad som serveras i den kommunala äldreomsorgen – oftast.
Precis nyss tog Ljunkans kök över tillagningen av all mat till äldreomsorgen, utom den som lagas av privata utförare och lokalt, ute i köken. 36 olika mottagare står på listan och dessutom ska just i dag 368 matbyttor packas och skickas till rätt ställe. Första veckan var det en soppa som kom fel och måste skjutsas vidare, annars har omställningen gått relativt smärtfritt.
– Personal från Kärna och Kunskapsgallerian har flyttat hit, berättar Frida Stambeck som är restaurangchef. Här har vi bra lokaler och rejäla redskap, bättre kök och bättre utrymmen, vi blir mindre sårbara vid sjukdom och så.
– Samtidigt är det allt fler vårdboenden som lagar sin egen mat. Det får förstås konsekvenser för oss på sikt.
Lägre krav
Så länge baskraven inte är inskrivna i avtalen med vårdboendena kan deras mat bli långt från närproducerad och ekologisk. Det gäller också inom den privata äldreomsorgen. Där är kommunens kost- och måltidspolicy rättesnöret och där är kraven betydligt lägre.
– Många olika aspekter ska tillgodoses, säger Elisabeth Viman som är planeringsledare på omsorgskontoret.
– Det ska vara god och näringsrik mat, den ska serveras där brukaren vill äta i lugn och ro, den ska vara anpassad efter säsong och olika högtider, den ska svara mot olika medicinska och religiösa önskemål. Bland annat.
Ställa håradre krav
Så: nej, all mat som serveras i offentlig regi i Linköping är inte "laglig". Allting har inte producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning, till exempel.
Det går att ställa hårdare krav i upphandlingen, säger Åsa Kullberg.
– Nästan alla vill ju det. Det är bra för miljön, för djuren, för de lokala företagen och för konsumenterna, och vi blir bättre och bättre på att ställa krav så att vi får det vi vill ha.