Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna:
När de båda partierna drabbades samman i en klimatdebatt blev det tydligt att åsikterna går isär. Sverigedemokraterna anser det som poänglöst att minska utsläppen av växthusgaser i Linköping. Kristdemokraterna däremot vill att arbetet i klimatomställningen accelereras.
– Vi har ingen symbolpolitik som många andra partier har. Sverige har ju bland världens lägsta koldioxidutsläpp per capita, framförallt bland OECD-länderna, där vi är i botten tillsammans med Schweiz, Irland och Danmark vill jag minnas. Totalt sett står vi för ungefär 1,5 promille av världens koldioxidutsläpp och därför tycker vi att det vore poänglöst att ytterligare minska Sveriges utsläpp till väldigt stora kostnader, säger SD-politikern Patrik Westlund.
KD:s Magnus Landberg replikerade så här:
– Vi måste, med hänsyn till den senaste IPCC-rapporten, ta tag i klimatfrågan och accelerera omställningen. Det är viktigt att vi jobbar lokalt inte minst för våra barn och unga som oroas över utvecklingen. Vi i KD har en förvaltarskapstanke där vi agerar långsiktigt och inte förbrukar vår jord och våra tillgångar på ett oansvarigt vis. Det här är en av våra tids största utmaningar och vi vill kunna lämna över en bra jord till våra barn och barnbarn.
Centerpartiet och Miljöpartiet:
När de två de två partierna, med en grön profilering, gästade podden var tonen stundtals hård. Centerns Julie Tran menar att partiernas syn på biltrafiken är det som skiljer dem mest åt i klimatfrågan.
– Vi ser att det inte är bilen i sig utan utsläppen som vi behöver bekämpa. Beroende på ens livssituation, om man bor på landsbygden till exempel, ska det finnas möjlighet att ta sig in till Linköping, säger Julie Tran.
– När C styr i Linköping satsar de, jag vet inte hur många hundra miljoner, på att bygga Ullevileden som inte gynnar klimatomställningen på något vis. När jag cyklar in till stan från Linghem där jag bor kommer jag till flera dåliga trafiklösningar där det är smidigare för bilen. Det visar tydligt på hur dålig trafikpolitik som alliansen har bedrivit, säger Miljöpartiets Gunnar Gustafsson.
C går till val på att Linköping ska ha ett nettonollutsläpp år 2030, alltså att växthusgaserna minskar och därefter kompenseras av till exempel fossilfri energiproduktion. Samtidigt var de, tidigare under 2022, med och beslutade om Linköpings nya mål som är ett nettonollutsläpp år 2045.
– Vi jobbar i en allians och det handlar om att se till alla parters viljor, säger Julie Tran.
– Vi vill ha 2035 för nettonollutsläpp. Vi vill gå nära noll redan 2030, säger Gunnar Gustafsson.
Vänsterpartiet och Liberalerna:
Frågan om kommunens årliga finansiering till Linköping City Airport blev en het fråga när V och L debatterade det lokala klimatarbetet.
– Vi tänker att det är ett problem att kommunen finansierar den här typen av verksamhet, vi tycker att det är bättre att vi till exempel satsar på tåget – kollektivtrafiken. Liberalerna tror ju mycket på marknadskrafterna och då borde väl flygplatsen kunna bära sig själv utan kommunens finansiering, säger Vänsterpartiets Sofia Frithioff.
– Varje trafikslag har sina för- och nackdelar. Vi tycker att flygplatsen ska finnas kvar i Linköping, den är jätteviktig och vi är Sveriges flyghuvudstad, men med det sagt ska förorenaren alltid betala och flyget kommer också tvingas att ställa om, replikerar Liberalernas Daniel Ny.
Partiernas åsikter skiljer sig också åt när det kommer till det lokala klimatmålet.
– Att lägga målet i paritet med det nationella målet för Sverige är egentligen ganska naturligt, men samtidigt är det inget som hindrar oss att gå snabbare fram om vi lyckas. Det är ett bättre sätt än att från början sätta ett mål som är väldigt svårt att nå, säger Daniel Ny.
– Vi i Vänsterpartiet tänker på ett annat sätt, att man istället bör sätta ett skarpare mål som gör att man känner sig mer tvingad att nå det. Samtidigt finns det många bra planer i klimatmålet. Det vi vill är att det bedrivs en politik som gör att de här sakerna blir verklighet, säger Sofia Frithioff.
Socialdemokraterna och Moderaterna:
Kommunens största partier sett till mandatfördelning hade en hel del att säga om varandras klimatpolitik när de gästade podden. Socialdemokraterna anklagade Moderaterna att vara inkonsekventa i sitt klimatarbete medan M anklagade S för att ägna sig åt resursslöseri.
– Det som vi har tagit tag i och som skapades under tidigare S-styre var att man satsade ganska mycket pengar på åtgärder som var ineffektiva – alltså resursslöseri med skattemedel. Ett exempel är de tiotals miljoner kronor som man satte in i Linbike-projektet. Vi ser snarare att privata aktörer ska få möjlighet att skapa den typen av system, säger Stefan Erikson (M).
– Vi har antagit väldigt många bra program den här mandatperioden men när det kommer till att följa upp och genomföra dem ser jag att det finns inkonsekvenser. Vi har antagit ett inköpsstopp för engångsplast i kommunen. Men vad händer? Jo, vi köper in en plastgran till Stora torget för en miljon kronor, säger i sin tur Mari Hultgren (S).
Även när det kommer till de kommunala byggprojekten kritiserade de varandra.
– Vi har ett jättebra program för grönt byggande och trähus men så bygger vi hela Folkungavallens första etapp i "fulbetong". Jag blir alldeles förstummad av alliansens inkonsekvens, säger Mari Hultgren.
– Om vi tar det här med byggnation av trähus så uppmanar vi våra kommunala bolag att gå i framkant. Däremot måste vi också se till vilka material och förutsättningar som passar bäst i olika projekt och givet vilken aktör det är som bygger. Betong kommer fortsättningsvis vara ett bra material att bygga i men vi måste göra den mindre klimatpåverkande, säger Stefan Erikson.