I arbetslagen på Fysiologiska kliniken på US ingår, förutom läkare, sköterskor och sjukhusfysiker, även biomedicinska analytiker som Rezak Zahirovic och civilingenjörer som Adela Mrkaljevic.
Han är verksamhetschef på Fysiologiska kliniken där nuklearmedicinska undersökningar utgör en betydande del av verksamheten. De vanligaste patienterna är hjärt- och cancersjuka som vid besöket får ett radioaktivt ämne i kroppen. Vanligtvis sprutas det in i blodbanan och söker sig sedan till ett visst organ eller vävnad.
En undersökning, eller skintigrafi, av hjärtat påvisar eventuella kranskärlsförträngningar medan man vid cancersjukdom bland annat kan konstatera tumörspridning i skelettet.
– Vid en skelettskintigrafi, där man till exempel undersöker prostata- eller bröstcancersjuka, får patienten sedan gå iväg i tre timmar. Det tar en stund innan det radioaktiva ämnet kommit ut ordentligt i skelettet, förklarar Helene Brundin, arbetslagsansvarig biomedicinsk analytiker på kliniken.
– Efter sprutan får patienterna gå iväg en stund och när de kommer tillbaka får de byta om, ta av sig allt i metall och lägga sig här.
Hon pekar mot gammakameran. Med hjälp av det radioaktiva ämnet tar den bilder som visar hur det aktuella organet fungerar. Utifrån bilderna ställs sedan en diagnos.
– Man kan säga att det är en omvänd traditionell röntgen. Då är det maskinerna som bestrålar, men här sänder patienten ifrån sig strålning, säger Helene Brundin.
Skulle bilderna visa att det förekommer tumörspridning väntar en helt annan behandling än vad som annars hade varit fallet.
– Så den här typen av undersökning är en vattendelare där man ser om behandling a eller b är aktuell, beskriver Kjell Jansson.
Den nya gammakameran har nu varit i bruk i en dryg vecka på Fysiologiska kliniken på US. "Den här tekniken är så att säga frontline, det är så långt man kommer i dag", berättar Kjell Jansson.
Den toppmoderna gammakameran, som installerades häromveckan, gör hela undersökningprocessen smidigare – både för patienter och personal.
– Patienternas stråldos minskar och kameran har en helt ny teknik. Den är känsligare och ger bättre bilder. Vi får klart bättre möjligheter och förutsättningar, säger Veronica Sanchez, arbetslagsansvarig läkare.
Den nya kameran är också mer patientvänlig än andra varianter. Och snabbare. För en del patienter kan själva bildtagningen kortas från cirka 30 minuter till runt tio.
– Har man Alzheimer, Parkinsons eller cancer är det inte alltid lätt att ligga stilla. Så att kunna göra en liknande undersökning, med bättre kvalitet, på kortare tid är så klart bättre, säger Veronica Sanchez.
Hon visar att kameran består av tolv ytterst känsliga detektorer som under bildtagningen kommer tätt inpå patienten.
– Men vi har frågat de som varit här och de har inte tyckt att det är obehagligt.
Förutom att lyfta själva sjukvården till en ny nivå ger kameran också helt andra forskningsmöjligheter än tidigare.
– Forskningen är jätteviktig för oss, vi är ju en universitetssjukvårdenhet. Och just det här är ny teknik som ger många nya möjligheter, säger Kjell Jansson och berättar att flera forskningsprojekt är på väg att startas.
Han visar oss också datarummet alldeles i anslutning till kameran. Där sitter Rezak Zahirovic, biomedicinsk analytiker (BMA), och Adela Mrkaljevic, civilingenjör, och analyserar bilder och data.
– Här på kliniken finns många yrkeskategorier som jobbar ihop kring både patienter och teknik. Det är ingenjörer, BMA, sjukhusfysiker, läkare, sköterskor och undersköterskor. Tiden med bara läkare och sköterskor är förbi. Numera behövs fler yrkesgruppers kompetens för att det ska bli en helhet, säger Kjell Jansson.