Många butiker i city får varor levererade från olika företag och transportfirmor. Vissa dagar får de flera leveranser av halvtomma lastbilar som kör fram och tillbaka i staden. Detta är något de ansvariga bakom projektet Citylogistik vill motverka.
- Primärt handlar det om att minska utsläppen men det finns också andra vinster att göra. Som till exempel minskad trängsel och minskade kostnader, säger Mats Abrahamsson, logistikprofessor vid Linköpings universitet, som är en av hjärnorna bakom Citylogistik.
Gemensam terminal
När projektet nu startar är det första som händer att alla iblandade aktörer ska få säga sitt. En modell arbetas sedan fram utifrån dessa önskemål. Mats Abrahamsson berättar att det finns flera möjliga lösningar på problemet men att de i grova drag redan nu vet hur det ska se ut.
- Tanken är att allt gods som ska in i staden lastas om vid en gemensam terminal strax utanför själva tätorten. Det gods som sedan ska till samma butik, gata eller stadsdel kan sedan gå med en gemensam transport, istället för på flera olika lastbilar, säger Mats Abrahamsson.
Bra resultat
Bakom Citylogistik står Linköpings Universitet (LiU), Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI). Men idén om samtransporter är inte ny och görs redan i ett mindre antal Europeiska städer. 2004 gjordes också ett liknande projekt i Linköping under namnet Samlic.
- Utfallet var mycket gott men av olika skäl rann det ut i sanden. Till exempel var det svårt att hitta en bra lösning som passade alla de konkurrerande transportföretagen, säger han och lägger en del av det ansvaret på kommunen. Staden, menar han, spelar en stor roll när det gäller att gå in och bryta invanda mönster.
- Idén är att reglera godstransporter i tätort så som kommunerna i dag kontrollerar kollektivtrafiken, säger han.
Fruktbart samarbete
Men denna gång ser kommunens och forskarnas intressen ut att sammanfalla bättre och det nya försöket kan mycket väl åtföljas av de politiska beslut som Mats Abrahamsson efterfrågar.
- Jag är ganska övertygad om att det kommer att behövas en förändring i hur den tunga trafiken i city regleras och vi är inte heller främmande för att göra det, säger Muharrem Demirok (C) som förklarar varför det inte gjordes redan vid förra försöksomgången.
- Då fanns ingen förändringsvilja hos de inblandade aktörerna, men nu känner vi att det finns ett starkt stöd för att minska på transporterna i city från både butiks- och fastighetsägare, säger han.
Irrationella transporter
Även branschorganisationen Sveriges åkeriföretag ser positivt på projektet.
- Jag ser en stor potential för detta att utvecklas. Det görs en hel del irrationella transporter i dag som borde kunna undvikas, säger Ingemar Resare, regionchef, Sveriges transportföretagare Öst.