På Högåsa Gård, ett par mil väster om Linköping, har markägaren Magnus Börjeson en ekologisk grisuppfödning och åkrar på 255 hektar. Där odlar han spannmål, oljeväxter och åkerbönor – vanligtvis det sistnämnda – till sina grisar. I år har han hyrt ut en mindre yta till ett projekt som Hushållningssällskapet och Vreta Kluster gemensamt driver. På försök odlas olika sorters åkerbönor, varav en hel del mindre kända.
– Vi vill föra lantbrukare och matindustrin i den här trakten närmare varandra. Tanken är att företag som gör vegetarisk mat ska få ett antal kilo av olika sorters åkerbönor härifrån, att de ska smaka, testa att göra mat och - om det vill sig väl - återkomma med beställning på den gröda man vill ha så att den kan odlas på riktigt nästa år, säger Jesper Lindström, företagsutvecklare på Vreta Kluster.
Representanter för flera företag som är med i projektet har kommit till gården på onsdagen för att redan nu se och smaka grödorna. Företagen producerar växtbaserade matprodukter som vegetariska burgare, falafel, vårrullar och satsar på ekologiskt. En stor del av sina råvaror importerar de, men vill gärna hitta och utveckla en svensk råvara.
– Bönor är en bra proteinkälla och råvara till vegetarisk mat och veganmat. Men det finns ytterst få svenska lantbrukare som odlar kikärtor eller bruna bönor. Här kan vi kanske få ett alternativ till importerade kikärtor, säger Tommy Salomonsson, vd för Vadstenaföretaget Lecora som tillverkar 2 500 ton vegetariska maträtter per år.
Av åkerbönor görs foder, men många sorter smakar bra och skulle kunna användas för mat till människor.
– Vi hoppas att vi ska hitta råvaror med olika egenskaper och smaker för att se vad vi kan utveckla vidare. För oss är det också viktigt att de odlas på ett hållbart sätt. Vi arbetar för att ta fram riktigt smakliga växtbaserade produkter som gör det lätt för konsumenterna att välja vegetariskt, säger Susanne Ekstedt, innovationschef för Food for progress i Mjölby.
Hon tycker att det är viktigt att bönderna ser matindustrins intresse för hållbart odlade råvaror och att de tar reda på vad industrin strävar efter.
– Hållbart och närodlat i all ära, men vi måste hitta smakfördelar. Är maten inte god går den inte att sälja oavsett allt annat, säger Magnus Börjesson.
Men ofta odlar lantbrukare mer med tanke på avkastning än med tanke på smaken. Där hoppas projektdrivarna att de två sidorna ska få mer förståelse för varandra.
Olika företag använder sig av bönor på olika sätt, vissa använder hela eller mosade bönor medan de andra har malda bönor i sina matträtter.
– Företag kan ställa specifika krav på producenter, både när det gäller smak och en del annat, till exempel storlek. Ska man koka bönorna då ska de vara lika stora och fina, ska de malas spelar utseendet ingen roll, säger Jesper Linström.
Och det testsmakas friskt på fältet den här dagen. Några åkerbönor är söta, andra ärr bittra, medan flera är lovande. Sunrise har vita blommor och tillhör de lovande, lite besk men ren och smarrig i smaken. Även om ingen vet hur bönorna ska smaka när de blir mogna och ska skördas vet Ekstedt vad hon villa ha.
– Bra i smaken och i färg med en tydlig textur, säger Susanne Ekstedt.