Bland skräpet finns matrester som drar till sig råttor och fåglar.
Containrarna i Skäggetorp centrum är till för att slänga papp, plast, glas och metall i.
Men på marken ligger sådant som inte går att sortera här, och som borde ha slängts i hushållssoporna eller på en återvinningscentral. Matrester, en plaststol, en kundvagn, gröna påsen, en duk.
– Det har varit skräpigt här länge. Men de senaste veckorna har varit värre än någonsin, säger Janne Svensson, vicevärd i bostadsrättsföreningen Giraffen HSB med lägenheter precis intill.
Containrarna ägs och drivs av företaget FTI (Förpacknings- & tidningsinsamlingen).
– Det har varit stökigt till och från vid containrarna i Skäggetorp, medger Magnus Sandström, regionchef i Östergötland.
Förutom att tömma kärlen på bland annat kartong och glas, köper företaget även in en entreprenör som städar all möjlig skit vid containrarna.
– Varje år lägger vi 100 miljoner på städning i Sverige. Istället för att privatpersoner åker till återvinningscentralerna i Ullstämma, Gärstad eller Malmen får vi göra det.
Trots att återvinningscontainrarna städas måndagar, tisdagar, torsdagar och lördagar ser stationen ut såhär. "Det här är ett samhällsproblem som inte går att städa bort. Vi behöver en attitydförändring", säger Magnus Sandström på FTI.
Parkeringsplatsen i Skäggetorp centrum där containrarna står städas fyra gånger i veckan.
Trots det är det ett berg av skräp där nu (läs: måndag)?
– Städentreprenören var där i morse. När det är högar av saker som inte går in i en vanlig bil, får de en dag extra att åtgärda problemet, säger Magnus Sandström.
Boende påstår att samma skärp legat där i veckor?
– Det stämmer inte. Entreprenören ska fota platsen före och efter att de har städat. Det är nya sopberg som dykt upp, det kan jag se på bilderna. Att vi städar sänder ju tyvärr en kontraproduktiv signal till de som slänger vad som helst – nämligen att vi tar hand om det.
"Det har länge varit problem, men nu är det värre än någonsin", säger Janne Svensson.
FTI driver återvinningsstationerna i uppdrag av bland annat dagligvaruhandeln. För varje ketchupflaska som köps går några ören till det här systemet.
Kostnaden för den ökade städningen får konsumenterna stå för.
– Ju mer vi måste vi städa desto dyrare blir ketchupen. Så enkelt är det, säger Magnus Sandström.
Att människor inte tar vara på sina sopor är ett samhällsproblem, menar han.
– Vi har en attityd som är helt absurd. Problemet har eskalerat hejdlöst, speciellt de senaste 6-7 åren. Vi slänger möbler och TV-apparater där vi egentligen ska slänga mjölkpaket. Nu ska det bli förbjudet att slänga fimpar på backen. Det är som att sila mygg och svälja kameler.