Det handlar om prioriteringar, menar oppositionens kommunalråd Christian Gustavsson (M). I en debattartikel beskriver han hur viktigt det är med den fria rörligheten men också hur den – i moderaternas ögon – kan missbrukas.
"Menar man allvar med den fria rörligheten så måste också reglerna för den upprätthållas. Att tigga är inte att arbeta och att stanna längre i Sverige än man får ska inte accepteras", står det i debattartikeln.
– När situationen med tiggare dök upp 2013 gjordes många insatser för att hantera situationen. Men nu har vi passerat tredje året med den här typen av lösningar och då kan vi inte längre hävda att lösningarna är akuta, säger han.
Vid Omsorgsnämndens nästa möte är tanken att nämnden ska besluta att fortsätta erbjuda platser i härbärge under vintersäsongen.
Men enligt Gustavsson är det orimligt att en kommun ska lösa boendefrågan för människor som frivilligt sökt sig till Sverige inom ramen för den fria rörligheten. Argumentet att man lämnar människor i sticket håller inte, anser han. Alla får inte plats på härbärge nu heller.
– Om det ska räcka till alla måste vi ta fram 200 till 250 platser och det klarar inte Linköping.
Inte heller handlar det om hjärtlöshet.
– I den bästa av världar önskar väl ingen att någon enda människa, av fattigdom, skulle behöva komma till Sverige för att tigga. Men när det händer uppstår intressekonflikter som vi som politiker måste vi hantera och prioritera. Vi kan inte ge alla allt. Resurserna räcker inte till det.
Intressekonflikterna, enligt Gustavsson, handlar både om bristen på bostäder och om det ansvar Linköping har för flyktingar som kommer hit.
Ställer du inte två svaga grupper mot varandra nu?
– Vi har ett antal resurser att fördela. Då måste vi i första hand prioritera Linköpingsborna och asylmottagande, och hantera den situationen.
Han menar att i den situation som uppstått i och med kriget i Syrien har Sverige störst ansvar mot de som flytt kriget och inte finns här frivilligt.
Gustavsson anser inte att tiggeri är arbete, men konstaterar att det är helt lagligt att ägna sig åt det i tre månader. Men därefter sätter lagen en gräns.
Försöker du med det här utspelet locka väljare från SD?
– Nej, det här handlar om att gå tillbaka till en diskussion som handlar om prioriteringar i politiken. Under många år, också under vår tid, var vi inte tydliga med vad som är rimligt och vad som inte är rimligt att göra.
Men härbärgen är väl ingen stor kostnad i en rik kommun som Linköping?
– Första året jobbade många gratis och frivilligt, andra året inte lika många, bortsett från kyrkorna som jobbar mycket. Nu är vi i en situation där kostnaden är ett par miljoner och jag ser inte att det skulle minska om vi fortsätter.
Första året satsade kommunen omkring 800 000 kronor. För det senaste året är summan, enligt omsorgsnämndens ordförande Daniel Andersson (L), cirka 3 miljoner kronor.