Wallström varnade för fanatism

Utrikesministern första maj-talade om mångfald i samhället, och avfärdade ett Nato-medlemskap på sitt besök i Linköping.

Är det någon som tror att ett Natomedlemskap skulle bidra till militär avspänning? undrar utrikesminister Margot Wallström.

Är det någon som tror att ett Natomedlemskap skulle bidra till militär avspänning? undrar utrikesminister Margot Wallström.

Foto: Peter Jigerström

Linköping2016-05-01 19:49

Videon är inte längre tillgänglig

Utrikesminister Margot Wallström stod inför cirka 600 personer i S:t Larsparken i Linköping. Många uttryckte att uppslutningen till Socialdemokraternas demonstrationståg var ovanligt god i år. Innan ministern talade hann Linköpings borgmästare Helena Balthammar (S) bland annat med att citera Lars Winnerbäck och påminna om att majoriteten tagit tillbaka viss verksamhet inom äldreomsorg i kommunal regi. SSU-ordföranden i Linköping, Alessio Jakobsson fokuserade på det positiva:

– Många går runt och tycker att det går åt fel håll. Men i Östergötland sjunker ungdomsarbetslösheten! sa Jakobsson.

Huvudtalaren Margot Wallström började med att lyfta fram modet hos överlevare från Förintelsen och varnade för fanatism i samhället. I Borlänge 1 maj-tågade nazister i år.

– Har du träffat en fanatiker med sinne för humor? När vi tar fram inlevelseförmågan så hindrar det oss från att bli självrättfärdigande. "Tänk om jag vore hon, tänk om jag vore han". Det fungerar som ett motgift mot fanatismen, sa Wallström.

– Mångfald och tolerans är något vi kan välja och bestämma oss för. Ett tolerant samhälle blir mer kreativt och bättre att leva i. Företag och organisationer som bygger på mångfald blir mer dynamiska och får större möjligheter på en internationell marknad och kan ta tillvara språk och kulturer, sa Wallström.

Hon beskrev det parlamentariska läget som det svåraste någonsin för S, med avsaknad av majoritet i riksdagen. Och därtill flyktingsituationen:

– Under en period tog vi emot 30 procent av alla ensamkommande barn som sökte sig till Europa. Det är ett långsiktigt ansvar som innefattar både bostad och skolgång och kontakt med vuxna. Vi ska göra vad som krävs för att klara mottagandet, upprätta reglerad invandring och värna asylrätten.

Wallström talade också om en feministisk utrikespolitik och om arbetet med att motverka systematiska våldtäkter i krig. Och så det omdiskuterade erkännandet av Palestina:

– Målet är att Israel och Palestina ska kunna leva sida vid sida i fredlig samexistens. Erkännandet har satt i gång en rörelse i Europa där flera parlament nu har röstat för erkännande, sa hon.

Sverige kampanjar nu för en plats i FN:s säkerhetsråd, något som snart avgörs.

– Vi har höjt Sveriges profil i FN. Vi är den sjätte största bidragsgivaren till FN-systemet och den femte största till humanitära insatser. Klart vi vill ha inflytande och har en uppgift att fylla i säkerhetsrådet!

Wallström KU-anmäldes av centerpartisterna Daniel Bäckström och Ola Johansson efter att regeringen bjudit FN-ambassadörer från små ö-nationer och u-länder på gratisresa från New York till Stockholm. Officiellt var det för ett klimatseminarium men enligt en granskning av Dagens nyheter ska syftet ha varit att få ambassadörerna att rösta på en svensk plats i FN:s säkerhetsråd.

– Det är viktigt att vi får en plats i säkerhetsrådet. Det är vår tur nu. Men vi har inte något politiskt att förlora på kampanjen och vi har heller inte lagt ned onödigt mycket pengar på kampanjen, säger Margot Wallström.

Samarbetsavtalet med militäralliansen Nato är också en känslig fråga, men något som hon föredrar framför medlemskap.

– Samarbete eller värdlandskap är en sak, medlemskap är en annan, säger hon bestämt.

Skulle ett medlemskap göra det det lättare att sälja Gripen-plan eller svenska ubåtar?

– Ett medlemskap är inte ens en fråga! Den svenska militära alliansfriheten är viktigare än på länge. Den motverkar instabilitet och militär upptrappning. Är det någon som tror att ett Natomedlemskap skulle bidra till avspänning? Däremot ska vi fortsätta att samarbeta med bland annat de nordiska länderna, Baltikum och Nato.

FN:s säkerhetsråd

eller Säkerhetsrådet är ett av Förenta nationernas sex huvudorgan. Dess uppgifter, organisation och befogenheter regleras av FN-stadgans kapitel 5, där det står att rådet i första hand har ”upprätthållande av internationell fred och säkerhet” till sitt ansvar.

Säkerhetsrådet har mycket stor makt i FN. De fem permanenta medlemmarna (P5) har vetorätt i alla beslut i säkerhetsrådet. Dessa fem är Folkrepubliken Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Sammanlagt ingår femton stater, och de som inte är ständiga väljs av generalförsamlingen vartannat år, så att fem stater ersätts varje år.

Källa: Wikipedia.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om