I sina filmer på Facebook och Youtube driver Diyari med både svenskar och invandrare. Målet är att med kraftiga överdrifter få oss att skratta, bryta isen mellan svenskar och icke-svenskar och att öka förståelsen.
Hans film om invandraren som före köpet lyssnar på vattenmeloner i affären har visats mer än 600 000 gånger.
Corren skrev om Diyari i slutet av oktober. Här kan du läsa den artikeln.
Flera av Diyaris filmer handlar om dråpligheter på en arbetsplats, där karaktären Bosse har svårt att förstå sig på Diyaris fastande, halalslaktade kött och andra "konstigheter" kopplade till religion och ursprung. Men framför allt handlar filmerna omfördomar.
För humorns skull är karaktärerna och scenerna överdrivna, men här finns en stor värme.
– Klart jag tänkte till när jag blev inkallad till högsta chefen. Jag har bara varit här ett år och inte synts så mycket för ledningen. Skulle jag bli uppläxad nu?
Nej då, tvärtom.
– Jag ville gratulera honom till filmframgångarna, säger Lovisa Fricot Norén, vd Tekniska verken Nät AB. Men också prata om hur Diyari skulle kunna medverka i vårt mångfaldsarbete. Jag ville dessutom säkerställa att vi inte har någon anställd här på Tekniska verken som beter sig som karaktären Bosse.
På Tekniska verken arbetar man aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.
– Oavsett om fördomarna handlar om ursprung, ålder eller kön så skymmer de sikten. Att använda humorn som verktyg för att starta diskussioner kring detta är utmärkt, tycker Lovisa Fricot Norén.
Framöver kan det bli så att Diyari medverkar i interna filmer om hur man inte bör bete sig på jobbet.
Karaktären Bosse finns lite varstans i samhälle, menar han.
Finns det något du inte kan skämta om?
– Nja. Religion är känsliga saker, därför är jag mån om att inte skämta på ett förolämpande sätt, att skämta om själva fördomarna, men inte om religionen i sig, säger Diyari.
Det finns de som inte tycker om när han skojar kring islam, men det rycker han på axlarna åt.
– Humor är något subjektivt och allt kan inte falla alla på läppen. Så är det bara.
Själv tror elkraftsingenjören på skrattets kraft. Och att det går att lösa upp knutar med humorns hjälp.