Syftet var att visa vad politiska beslut leder till i praktiken. Igenväxning är ett konkret problem sedan allt färre djur släpps på bete. På tio år har 18 procent av Sveriges värdefulla ängar och hagar försvunnit, betesmarker som varit viktiga för flora och fauna – det som kallas biologisk mångfald. Markerna har blivit olönsamma. Och enligt Karin Linkhorst, ansvarig för Linköpings landsbygdsfrågor och en av initiativtagare till bushresan, är det "politiken" som skapat igenväxningen, därför är det också "politiken" som kan göra skillnad.

Magnus Oscarsson (KD) och Betty Malmberg (M), båda från Ödeshög, var de enda från riksdagen på bushresan.

Vilka förändringar tänker ni bidra till?

Artikelbild

| Bushresa. En femtedel av landets ängar och hagar har försvunnit på tio år – ett problem som östgötska politiker fick se i verkligheten under bushresan.

– Vi från alliansen skulle kunna komma överens med regeringen om betesersättning till mjölkbönderna, svarar Magnus Oscarsson.

– Vi vill ha bort förslag om handelsgödselskatt och kilometerskatt, som fördyrar leveranser till gårdarna. Och få till regelförenklingar, svarar Betty Malmberg.

Landshövding Elisabeth Nilssons budskap till politikerna var:

– Använd de redskap ni har för att lyssna på producenter och förädlare på landsbygden. Vad ni gör spelar roll för om de törs investera långsiktigt eller om det blir gran på åkrarna, sade hon.

Artikelbild

| Hövdingeord. – Vad ni gör spelar roll för om producenter på landsbygden törs investera eller om det blir gran på åkrarna, sade Elisabeth Nilsson till politikerna.

Carina Greiff Andersson, handläggare av lantbruksstöd på länsstyrelsen, noterar att markägare som vill plantera skog på åkermark ökar.

– Vi hade 23 ärenden i fjol och är redan uppe i 30 i år. Risken finns att igenplanterade marker ökar – men vi vill ju bevara ett öppet landskap, betonade hon.