16.00 Dagens sista vittne är en kvinna som jobbar på en bensinstation sedan 2007. Kammaråklagaren Marianne Staaf ber henne att berätta för tingsrätten i vilket sammanhang hon har sett 47-åringen.
– Han har varit inne hos mig som kund. Ja, tankat eller köpt cigaretter. Han har gått och så. Han har inte varit handikappad eller använt rullstol.
Kan du säga något om när han började handla i butiken?
– Sedan 2009-2010, där någonstans.
Kan du säga ungefär hur ofta var han där?
– Han är inte en stamkund som kommer varje vecka. Vi är flera stycken som jobbar, så det är inte säkert att just jag jobbade när han var där... En gång i månaden. Eftermiddagar eller kvällar, för det är så jag jobbar.
Brukar han vara ensam eller ha sällskap med någon?
– Ensam.
Du har inte sett att han haltar eller haft något annat problem?
– Nej, säger kvinnan.

Rättegången fortsätter under fredagen då flera andra vittnen kommer att höras.

15.00 Vittnesförhör med en pensionerad psykiatriker som tidigare jobbade på Flyktingmedicincentrum i Östergötland, förkortat FMC, och som har haft 47-åringen som patient.
Han ska ha träffat 47-åringen första gången 2001 eller 2002 och hade kontakter med honom fram till 2006. Psykiatrikern påpekar för åklagaren och rätten att han numera som pensionerad inte längre har tillgång till journalen och därför inte har haft möjlighet att läsa den och fräscha upp minnet.

Artikelbild

| assistansfusk

Varför upphörde kontakterna?
– Han var färdigbehandlad hos oss. Jag tror att det var så.
Vad är det som gjort att han sökte kontakt med dig?
– De flesta som kommer till oss gör det på remiss, i alla fall första gången.
Kan du kortfattat beskriva vad det var för problem han hade?
– Psykiska problem: oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter… Förmodligen står också i journalen något om posttraumatisk stress, för det är ett krav för att de ska remitteras till FMC, säger psykiatrikern och förklarar senare:
– Det är väldigt vanligt att de som kommer till oss har värk på grund av muskelspänningar och annat. Det är ofta så att man, för att behandlingens ska lyckas, får försöka få en bra behandlingsallians och då tar vi kontakt med försäkringskassans eller kommunens handläggare.
När det gäller språksvårigheter, hur fungerade det mellan dig och 47-åringen?
– Jag kommer inte ihåg om vi hade tolk eller inte.
 
Förhöret fortsätter med att psykiatrikerna får redogöra för ett antal intyg som han skrev för 47-åringens räkning. Det var intyg som gällde behovet av bostad i ett visst område, men också varför det kunde vara bra för honom att vistas utomlands.
Det framgår av intyget att det är positivt att besöka släktingar i utlandet. Är det ovanligt att skriva sådana intyg?
– Jag har skrivit sådana intyg ibland. Det är inte generellt så men om man har flytt på grund av krig, är det bra att träffa anhöriga som blev kvar. Är man svårt traumatiserad så är det bra att knyta ihop för att gå vidare.
Så det har inte att göra med att det kan vara varmare i utlandet?
– Nej. Det kan jag inte tänka mig att jag kan ha skrivit något sådant i ett intyg.
Kände du till att XX (47-åringens namn) hade beviljats personlig assistans?
– Jag minns inte det. Om jag visste det, så borde det ha stått i journalen, säger psykiatrikern.
 
Advokat Mikael Abrahamsson ber alla att titta på ett intyg från 2004 att 47-åringen led av kroniskt smärtsyndrom, inslag av varaktig personlighetsförändring samt kronisk depression och kronisk sänkt stämningsläge.
Du skriver också i samma intyg att kombinationen av dessa diagnoser gör att du har svårt att se någon kvarvarande rehabiliteringspotential.
– Det säger någonting om att prognosen är sämre. Det säger inte om att det är omöjligt, säger psykiatrikern.
Du har ställt diagnosen kroniskt posttraumatiskt stressyndrom. Kan det ta sig uttryck som fysisk smärta i kroppen?
– Ja. Om man går med ett sådant tillstånd under en längre tid, så kan man få spända muskler i ryggen. Men om det är en psykisk eller en fysisk smärta, det är svårt att veta, konstaterar psykiatrikern. 
 
Advokat Mikael Abrahamsson hjälper psykiatrikern att komma ihåg att han använde tolk, både i de sista likaväl som i de första mötena med 47-åringen.
Och nu kommer den dumma frågan: Varför använde du tolk?
– Vi är frikostiga med att använda tolk på mottagningen därför att man i vanliga fall i ett enkelt samtal förstår, om man ska komma in på mer nyanserade känslor och kommer in på traumatiska upplevelser, då är det avgörande och en trygghet för patienten och mig att det inte blir missförstånd.
En sista fråga som är ganska rakt på sak. Tror du att min klient skulle ha kunnat fejka sina symptom och lurat dig?
– Nej. Jag har inte haft sådana misstankar. Och hade jag haft det så hade jag skrivit det i journalanteckningarna och skulle också komma ihåg det. Vi inom sjukvården har valt att arbeta för att ägna oss åt personer som har problem, men om det kommer någon som det visar sig har tagit min tid genom fatt försöka simulera, det är sådant jag kommer ihåg. Så, nej, jag har inte haft en sådan misstanke gällande honom, svarar psykiatrikern på advokatens raka fråga.

14.30 Ännu en av företaget Humana Assistans kundansvariga tjänstemän får vittna under rättegången om det misstänkta grova bidragsbrottet. Kammaråklagare Marianne Staaf ställer bland annat frågor om anställningsavtalet med 47-åringens ex-fru.
Kan du säga vilka kontakter du hade med henne innan hon anställdes?
– Det kommer jag faktiskt inte ihåg. Men jag kommer ihåg att avtalet var klart innan vi skickade in ansökan till kommunen.
Menar du att hon anställdes innan beslutet om assistansstöd var fattat?
– Ja. Det gör vi i dag och det gjorde vi då också. Det är för att påvisa att det har utförts assistans i väntan på beslutet.
Vad pratar du med assistenterna om när du anställer dem?
– Innehållet i anställningsavtalet, deras scheman och arbetstider, om de är provanställda eller fastanställda.
Pratar ni om vad är det för arbetsuppgifter som de ska göra?
– Ja. Att du ska utföra det kunden skulle ha utfört själv. Du ska vara kundens förlängda arm. Det är det jag brukar säga till assistenterna, säger vittnet.
 
 
47-åringens försvarare, advokat Mikael Abrahamsson, börjar sin frågestund med att påpeka att han inte är ett dugg intresserad om hur vittnet eller assistansbolaget brukar göra.
Och du vet att du svarar under ed, så jag vill att du bara berättar det du faktiskt minns. Det jag vill veta är hur du i just detta fall skötte kontakten med min klient?
– Det minns jag faktiskt inte.
Så, när åklagaren frågade och du svarade, du gjorde det i generella termer?
– Ja.
Du sade till åklagaren att du pratade arabiska med honom?
– Ja.
Och det minns du att du gjorde?
– Ja.
Då vill jag att du förklarar för mig varför du i polisförhör den 20 december 2012 har sagt att du inte minns honom. Varför står det så? Minns du något om 47-åringen och hans personliga assistenter?
– Nej.
Då är ingen idé att fråga dig mer, säger Mikael Abrahamsson.

13.45 Löneadministratören på Humana Assistans får nu vittna om de ifyllda tidrapporterna.
– De flesta kunderna begär att vi ska göra det åt dem.
Vem är det då som fyller i de här färdiga tidrapporterna och skickar ut dem för påskrift?
– Det är vi som gör det.
Hur vet du vilka tider du ska fylla i?
– Uppgifterna kommer från samtalen mellan kundansvarig och kunden. I början är det så, men det händer att samtalet kan skickas till oss.
De handskrivna siffrorna på tidrapporterna är det någon från assistansbolaget som har fyllt i?
– Inte som jag vet, säger han.
 
47-åringens försvarare, advokat Mikael Abrahamsson, undrar:
Antalet timmar som assistenterna jobbar, hur kontrollerar ni som arbetsgivare att assistenterna verkligen arbetar de här timmarna?
– Det är svårt att veta om assistenterna på plats jobbar just de tiderna, speciellt om det är anhöriga som jobbar som assistenter.
Ni själva gör inga som helst kontroller?
– Det är de kundansvariga som har direkt kontakt med kunden. Kunden har en månad på sig för att anmäla ändringar i tidrapporten innan vi skickar in den till försäkringskassan, säger löneadministratören.
 
Något senare under det fortsatta förhöret medger löneadministratören att försäkringskassan reagerade under 2011 och krävde att tidrapporterna skulle fyllas i på ett noggrannare sätt. Advokat Per Joelsson, som försvarar den huvudmisstänktes 40-åriga ex-fru, ville få mer information om hur noga man är med arbetstiderna för assistenter som är anhöriga med kunderna.

– Det är svårt att exakt veta vilka tider de jobbar.
Betyder det att det inte är samma krav på tidsredovisning som för andra assistenter som inte är familjemedlemmar?
– Ja.
När du ser att familjemedlemmar inte har samma fasta arbetstider som andra assistenter, är det inte något som får dig som löneadministratör inte att höja på ögonbrynen?
– Nej, det kan vara så för familjemedlemmar, säger löneadministratören.

12:30 47-åringens försvarare, advokat Mikael Abrahamsson, vill tydliggöra vem från assistansbolaget som var inblandad i den första ansökan om assistansstöd som skickades in till kommunen. Men det är något som juristen från Humana Assistans inte med säkerhet kan uttala sig om, kanske var det den arabisktalande mannen som var grundare och var delägare i assistansbolaget.
Är du delaktig i något bonussystem?
– Det finns vissa mål för företaget och där finns ett bonussystem.
Och du omfattas av det?
– Ja.
Gällande regelverket, vems ansvar är det att informera kunden?
– Till en början är det en informatör som tar det, sedan är det den kundansvarige och så jag som jurist.
Det är ett delat ansvar?
– Ja.
Er kundansvarige säger att brukaren ska vara arbetsledare, vet du vilken utbildning 47-åringen har fått för att kunna arbetsleda assistenterna?
– Jag vet inte. Jag arbetar inte med de arbetsuppgifterna.
Vem har den arbetsuppgiften då?
– Det skulle vara den kundansvariges uppgift i så fall.
De gånger som du har träffat min klient, har du haft någon anledning att betvivla att han har haft de funktionshinder som han själv och läkarna intygat om?
– Nej.
Fram till 2008 fick han 14 400 kronor skattefritt i månaden i bonus från er för att han är handikappad. Det innebär att han betalade er för att ni skulle utföra uppdrag åt honom men samtidigt fick han pengar av er. Vad var syftet med det?
– Jag har ingen aning.
Du som jurist för bolaget vet inte det. Kommer du ihåg hur du reagerade när du i polisförhöret fick se avtalet mellan din arbetsgivare och min klient angående bonuspengarna?
– Jag kände obehag när jag såg det. Det var på engelska och det var inte daterat.
Du uttryckte i polisförhör att du blev kall inombords när du såg avtalet.
– Ja.
Jag kan trösta dig men att du inte är ensam om det. Förlorar assistansbolaget pengar om antalet timmar som beviljas blir lägre?
– Ja, det är klart, medger Humana Assistans jurist.

Artikelbild

11.36 Nu är det juristen på Humana Assistans som är kallad att vittna. Hon har varit anställd i bolaget sedan hösten 2004. Juristen förklarar att hon arbetar på uppdrag av bolagets kunder, som hjälp och stöd under processen när man söker assistans samt i kontakter med kommuner och försäkringskassan.

Kammaråklagare Marianne Staaf vill veta om hennes kontakter med 47-åringen.
– Ansökan om assistansstöd var redan gjord när jag kom in i bilden. Jag pratade med honom i telefon inför första mötet med kommunen. Jag bad honom redogöra för mig vad för sorts hjälp han behövde och det sammanställde jag sedan i en bruksbeskrivning.  Vi gick igenom vad grundläggande behov är för något.
Använde ni tolk då?
– Nej. Han beskrev sina problem som stora.
Har du någon mall för hur ska du fråga?
– Ja, säger juristen och förklarar också att bruksbeskrivningen bygger helt på vad läkarna har sagt om hälsotillståndet och på 47-åringen berättelse. Att det skulle ta mannen en timme att duscha varje dag var exempelvis en uppgift som kom från honom själv.
– Han tyckte alltid att han hade för lite assistanstimmar.

I samband med tvåårsomprövningen 2011 var bolagets jurist med på mötet mellan 47-åringen och försäkringskassans handläggare.

– Det var ett vanligt möte. De räknade de grundläggande behoven på ett nytt sätt och han fick inte längre lika många timmar. Han blev väldigt olycklig över det. Han visste inte hur han skulle klara sig. Och han ansåg att han hade blivit sämre. Då hjälpte jag honom att ansöka hos kommunen i stället.
Gör kommunen och försäkringskassan olika bedömningar?
– Kommunen har inte den gränsen på 20 timmar i veckan för grundläggande behov. Senare gjorde kommunen en ny ansökan till försäkringskassan eftersom man ansåg att hans tidsbehov hade ökat.
Har du pratat med honom om relationen mellan honom och hans assistenter?
– Nej, jag har bara hört att han anställde sin ex-fru som assistent.
Fick han veta var skillnaden mellan en assistent och en hushållerska är?
– 2010 pratade vi om att brukaren måste ha en delaktighet i arbetet. Man kan kanske inte dammsuga rent fysiskt men man ska vara mentalt delaktig.
Hur reagerade du när du fick höra att han var polisanmäld?
– Jag blev chockad när jag hörde det första gången. Mina första tankar var att det var assistenten som var olycklig över att hon blev uppsagd. Jag har aldrig haft en tanke om att han inte var sjuk. Jag har träffat honom fyra gånger, säger Humana Assistans jurist.

11.00 Förhöret med assistansbolagets kundansvarige fortsätter. Före pausen fick han bland annat svara på frågor om ifyllda blanketter som uppenbarligen såg ut som kopior, och där underskrifterna inte alltid stämde. Advokat Gunnar Bengtsson, vill nu veta hur det gick till när hans klient, 47-åringens äldsta son, anställdes.
I anställningsavtalet finns inga specificerade arbetsuppgifter där. Kan du med säkerhet säga vad han fick för information om vad tjänsten gick ut på?

– Det borde jag ha lämnat. Ja, vi har den rutinen.
Det borde du, men du har sagt förut att det inte alltid hände det. Så kan du med säkerhet säga vad han fick information?
– Jag har inte antecknat det. Möjligheten finns att han inte fick det. Samtidigt gick all information genom 47-åringen.
 
Advokat Morgan Gerdin, som försvarar 47-åringens andra son som under somrarna 2009 och 2010 anställdes som assistent av bolaget, ställer också frågor till Humana Assistans kundansvarige:
2009 var han bara 16 år när han anställdes. Sökte ni tillstånd från arbetsmiljöverket?
– Ja.
Men du har inte pratat med honom?
– Nej, men när vi gick igenom pappren per telefon så sade 47-åringen att hans son satt bredvid honom.
Fick han någon utbildning?
– Jag kommer inte ihåg. Vi har utbildningar men jag kommer inte ihåg om han fick någon.
 
Advokat Per Joelsson, som försvarar den huvudmisstänktes 40-åriga ex-fru, ställer också frågor om bolagets kontakter med henne.
– De flesta kontakterna med assistenterna gick genom 47-åringen, säger Humana Assistans kundansvarige.
Under polisförhör har han tidigare uppgett att det är 47-åringen som fått information om hur tidrapporterna ska ifyllas och att han i egenskap av arbetsledare sedan informerade assistenterna om vad som gällde. 
– Ja, det mesta gick via honom, medger Humana Assistans kundansvarige.

10.25 47-åringens ombud, advokat Mikael Abrahamsson, pressar assistansbolagets kundansvarige om relationen mellan den misstänkte och bolaget. Han får bland annat besked om hur anställningarna av den 27-åriga kvinnan och 47-åringens ex-fru och söner gick till.
Du har inte träffat hans söner innan du anställde dem?
– Idag är det första gången.
Så vem som helst kan hamna som anställd hos er, utan att ni kontrollerar om personen verkligen kan jobba som assistent?
– Det är kunden som är arbetsledaren och det är han som är ansvarig på arbetsplatsen. De är våra förlängda armar på arbetsplatserna, vi litar på dem.
Är det inte så att han köper den här tjänsten av er?
– Jo. 

Advokat Mikael Abrahamsson ställer också frågor om en arabisktalande man, som var delägare av assistansbolaget och som ska ha jobbat där tills för ett par, tre år sedan. Det är samma man som 47-åringen säger att han hade kontakt med först och som erbjöd honom möjligheten att få assistanshjälp. 
Vet du var han är nu?
– Nej.
Vet du om han är kvar i Sverige?
– Nej.
Han bara försvann!?
– Det är inte mitt problem.
Men han var din chef?
– Ja, men jag är inte vän med honom och har inte brytt mig om att ta reda på var han är. Jag har haft 14 år i Sverige. Vill du veta var de är?
Nej, det är jag inte intresserad av. Fram till 2008 betalade bolaget 14 400 kronor i månaden till min klient.
– Jag godkände de sista utbetalningarna. Men det var helt lagligt på den tiden.
Var det som tack för att han köpte era tjänster?
– Fråga ledningen.
Jag frågar dig.
– Jag är bara anställd på Humana Assistans. För mig var han bara ett namn på en lista. I dag var det han, i morgon någon annan, säger Humana Assistans kundansvarige.

10.10 Humana Assistans kundansvarige får nu svara på åklagarens frågor om 47-åringens många resor utomlands samt om bolagets kontakter med den 27-åriga kvinnan som anställdes i Marocko som assistent och som fick arbetstillstånd i Sverige. 
– Enligt planeringen sade han till oss att han tänkte resa utomlands och han undrade "hur mycket pengar har jag i buffert". Han kunde skicka kvitton i förskott eller i efterhand, säger den kundansvarige och medger att det var han själv som fyllde i de flesta ersättningsintygen baserat på de kvitton som 47-åringen lämnade till honom.
Har han sagt något om att han skulle ha anlitat assistenter utomlands?
– Nej, aldrig.
Är det lagligt att ha assistenter i Sverige samtidigt som man har assistenter utomlands?
– Absolut inte!
Vi har pratat här om bonuspengar som kunderna fick, vet du vad skälet var att bolaget gav dem pengarna?
– Det var det gamla systemet. Det var lagligt på den tiden.
Vad det här ett lockbete för att få mer kunder?
– Den frågan får du ställa till företagets ledning, säger Humana Assistans kundansvarige.
Kammaråklagare Marianne Staaf vill veta hur anställningen av den 27-åriga kvinnan från Marocko gick till.
– Han ringde mig och sade att han behövde en assistens som kunde följa med mig på resor. Vi satte en annons på arbetsförmedlingens hemsida, men vi hittade inte någon som var beredd att åka utomlands och vara borta tre månader med honom.  Det var så hon fick uppehållstillstånd och kom till Sverige som assistent.
Har du haft en personlig kontakt med henne?
– Jag pratade med henne i telefon och vi gjorde då en introduktion om hennes arbetsuppgifter och allt. Sedan ringde hon till mig en eller två gånger, säger den kundansvarige mannen och berättar vidare:
– Sedan ringde hon en gång och sade att ”jag är på kvinnojouren och jag har blivit lurat. Han har fått pengar av mig för att fixa uppehållstillstånd och han har tagit mitt kort och jag aldrig fått någon lön.” Jag uppmanade henne att gå till polisen och att gå till banken och spärra kortet.
Hur var hennes sinnesstämning?
– Hon var mycket upprörd. Vi träffades sedan på kontoret och pratade under en timme om det som hänt.
Nämnde hon något om arbetet?
– Hon sade att det inte var något fel på 47-åringen. Och att hon inte hade sagt något tidigare för hon skämdes, säger Humana Assistans kundansvarige.

09.50 Humana Assistans kundansvarige säger att han kom in i bilden från och med slutet av 2007. Före honom var det en kvinna som hade den rollen gentemot den brottsmisstänkte 47-åringen.

– Jag skötte allt pappersarbete för 47-åringen. Det var kontakter via telefon, mejl och brev. Jag har träffat honom bara en gång under den tiden, det var i november 2010 när försäkringskassan skulle göra sin
tvåårsomprövning, säger bolagets kundansvarige och tillägger:
– Kontakterna har hållits mest via telefon. Ibland två gånger om dagen, ibland två gånger i veckan, ibland två gånger i månaden. Det handlade om allt som hänt runtomkring honom som brukare av assistanstjänsten.
Vad visste du om honom när du fick honom som kund?
– När man tar över en kund från en annan kundansvarig så tittar man bara snabbt på handlingarna som finns om ärendet.
Vad har han haft för information om personlig assistans?
– Eftersom han hade en annan kundansvarig så hade han säkert fått. När jag fick honom gick vi inte igenom samma saker.
Verkade han vara insatt i vad som gällde?
– Det tror jag.
Vad är det som får dig att tro det?
– Han hade sökt själv och han hade ett beslut. Han kunde det mesta om personlig assistans, säger den kundansvarige.

Kammaråklagare Marianne Staaf undrar hur tidsrapporteringen har gått till. I målet är det kartlagt att antingen fyller brukarna/kunderna i sina timmar själva eller så är det i förväg ifyllt av assistansbolaget.
– Det är blandat. Vi gjorde tidrapporterna åt honom. På grund av språkproblem och okunnighet. De tyckte att det var krångligt. Vi uppmuntrar våra kunder att göra det själva men vi hjälper till om de inte kan.
Vem är det som rent faktiskt fyller i tidrapporterna?
– Det är löneansvarig.
Och hur vet han hur det ska fyllas i?
– Det bygger på den kundansvariges schema.
Och hur vet du vilka tider assistenterna jobbar. Hittar du på tiderna?
– Nej, jag har inte hittat på tiderna! Självklart är det så att det bygger på kommunikationen med kunden, förklarar Humana Assistans tjänsteman.

09.08 Både försvaret och åklagaren har begärt att nya vittnen ska höras i målet. Det innebär att kronvittnet, det vill säga den 27-åriga kvinnan som jobbade som assistent åt 47-åringen, kommer att höras under måndagen i stället för i dag som det från början var planerat.
Först ut att höras är en man som sedan 2002 jobbar som kund- och assistentansvarig på bolaget Humana Assistans.

Klockan 09:00 på torsdagen återupptogs rättegången mot 47-åringen som misstänkts ha lurat försäkringskassan på miljoner kronor genom att spela sjuk.

I dag kommer bland annat den 27-åriga kvinnliga assistenten, som hävdar att hon behandlades som en slav, att vittna. Hon är åklagarens kronvittne och vill inte vistas i rättssalen samtidigt som 47-åringen.  

Följ reportern Héctor Barajas direktrapportering här.