– Ja, om vi använder siffrorna utan förklaring, säger rektor Anders Ekelund. Jag får oroliga frågor från föräldrarna hela tiden. Den som läser statistiken utan att veta bakgrunden kan ju lätt tro att vi är värdelösa, och det är helt fel.

Statistiken visar alltså olika siffror och det är viktigt att veta vad den omfattar. Om de elever som nyss kom till Sverige räknas in i statistiken blir det självklart fler som inte hinner få kunskaper nog för att klara alla ämnen.

– Det är inte lätt för nyanlända att nå kraven för godkänt betyg och att därmed klara gymnasiebehörigheten, säger Anders Ekelund.

Om de nyanländas resultat däremot räknas bort ser siffrorna helt annorlunda ut.

På pappret kan det alltså se ut som om till exempel Elsa Brändströms skola klarar kunskapsmålen ganska dåligt – medan det i själva verket går riktigt bra.

– Vi valde att ta emot en massa nyanlända elever, säger Anders Ekelund. Ett 60-tal grabbar kom hit, och det blev en jättefin mix som vi är väldigt stolta över.

Elsa Brändströms skola är alldeles ny, och de elever som ingår i Skolverkets statistik har gått i sjuan och åttan på Atlas- eller Rydsskolan.

– Hur bra vi är med de elever som gått tre år i vår organisation på plats i den nya skolan, vet vi om tre terminer då våra åttor går ut nian, säger rektorn.

Andra skolor som har redovisar väldigt olika siffror i statistiken över andelen elever som klarat behörighet till gymnasiet, beroende på hur man räknar, är bland annat Skäggetorpskolan, Malmslättsskolan – Tokarp, Ljungsbro skola, Ånestadskolan och Ekholmsskolan.

Totalt nådde 75,6 procent av Linköpingseleverna i nian kunskapskraven i alla ämnen, enligt Skolverkets statistik. Eller 81,5 procent, om man räknar bort de elever som varit i Sverige kortare tid än fyra år.