Trots att det bara är 23 år gammalt är det fyra våningar höga trähuset på Skomakaregatan 6 i Åbylund historiskt. Det var nämligen det första trähuset med fler än två våningsplan som uppfördes i vårt land efter det att det ovannämnda förbudet upphävts.

Byggnaden är ritad av Linköpingsarkitekterna Anders Falk och Johan Mörling. Den uppfördes av Skanska AB för AB Stångåstadens räkning. I projektet deltog även forskare från Lunds Tekniska Högskola.

För att ta del av de amerikanska erfarenheterna att bygga höga trähus gjorde de ansvariga inför byggstarten en studieresa till Minnesota. I samband med den resan videofilmades de olika momenten, en film som sedan kom att upprepat användas under byggnadsarbetena.

Artikelbild

| Bostadshuset på Skomakaregatan 6 är, fastän bara 23 år gammalt, historiskt. Det var det första trähus högre än två våningsplan som uppfördes efter ett hundra årigt förbud. Efter att ha vunnit en arkitekttävling fick Linköpingsarkitekten Anders Falk och Johan Mörling uppdraget att rita byggnaden.

Studieresan gav också svar på projektets knepigaste fråga, hur träbjälklagen skulle utformas för att minimera störande ljud mellan de olika våningsplanen.

Hela byggnaden är platsbyggd. Det är endast den gjutna bottenplattan som inte är av trä. Byggnaden har såväl gedigna trägolv som dörrar och fönsterfoder av trä. De bärande väggarna står emot brand i 60 minuter, vilket är samma krav som gäller för alla material.

”Det här är framtiden”, sa Stångåstadens projektchef Bo Nilsson till Corren. Skanskas lagbas Inge Andersson fyllde på med att ”alla snickare vill arbeta här, det är lite status att jobba på detta bygge”.

Studiebesöken avlöste varandra på Skomakaregatan. De involverade berättade glatt om alla fördelar med att bygga i trä. Billigare, miljövänligare, kortare byggtid, färre fasta maskiner, tystare bygge, bättre arbetsmiljö och transportvänligt. Att ett trähus bara väger en tredjedel av ett betonghus kräver inte bara mindre pålning utan möjliggör även att bygga på sämre mark.

Artikelbild

| I augusti 1995 pågick byggnadsarbetena för fullt. Träbyggnadstekniken gjorde att byggnadsställningar inte behövdes förrän fasaderna skulle putsas.

Samtidigt som byggnaden på Skomakaregatan uppfördes pågick ett liknande projekt i Växjö. När den småländska byggherren insåg att man inte skulle bli först bestämde man sig, enligt Svenska Dagbladet, för att åtminstone bygga högst. Träbyggnaden i Växjö har fem våningar.

Förändringen i lagstiftningen 1994 genomfördes eftersom EU-harmoniseringen förutsatte att byggreglerna bara fick ställa funktionskrav, inte begränsa materialvalet. Beträffande brandreglerna gällde det således att endast föreskriva vilken motståndskraft mot brand som materialet skulle ha.

Artikelbild

| Snickarlärlingen Anders Persson gillade, precis som sina kollegor, att arbete med trä.

Det är 1800-talets många stadsbränder, inte minst den i Sundsvall 1888, som förklarar det hundraåriga förbudet mot att bygga höga trähus i Sverige. Dessa stadsbränder, kombinerat med ett kritiserat släckningsarbete vid en brand i Linköping i augusti 1889, ledde till att Linköping 1891 grundade en brandkår med fast anställd personal.

Tack Per Nilsson.

Artikelbild

| ”Oj, vad mycket trä”, skrev Correns journalist Mikael Sönne. ”Vilket gytter”, sa snickarlärlingen Anders Persson.

Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89 Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidare­befordras till Gunnar Elfström.