På senaste tiden har varnande röster höjts för att lärarlönelyftet riskerar att splittra hela lärarkåren. Facken kläms från alla håll. Å ena sidan är glädjen stor över generellt höjda lärarlöner. Å andra sidan blir det svårt att förklara varför vissa lärare inte får något.
– Eftersom det handlar om statliga pengar har facken ingen insyn eller medbestämmande i hur pengarna fördelas, säger Sandra Wahlström, ordförande i Lärarförbundet i Linköping.
Hon är glad över att lärare får mer pengar i lönekuvertet eftersom, säger hon, löneläget måste öka. Samtidigt konstaterar hon att staten har lagt pengar så att det bara räcker till en tredjedel av den svenska lärarkåren.
Fler duktiga lärare
– Det finns självklart fler duktiga lärare än så. Jag skulle önska att arbetsgivaren mött upp med egna satsningar samtidigt, säger hon.
Att det råder missnöje i lärarkåren känner Sandra Wahlström väl till.
– Klart att vi har märkt av det här och jag är inte förvånad. Jag hoppas att arbetsgivaren förstår allvaret; att man måste satsa på hela lärarkåren. Varenda lärare som finns måste förmås att stanna kvar i yrket.
LÄS MER: Äldre lärare de stora förlorarna
Kritiken är heller ingen nyhet för utbildningsdirektör Lars Rehnberg. Han har fått flera signaler från verksamheterna.
Lars Rehnberg förstår att fördelningen av pengarna, på individnivå, kan väcka ilska. Samtidigt menar han att all erfarenhet visar att lönespridning gynnar hela kollektivet på lång sikt.
– Satsningen måste ses i sitt sammanhang. Lärarlönerna måste lyftas, över tid. Då bidrar ändå detta till en sådan utveckling. Man får höja blicken lite.
Statlig styrda löner
Därmed inte sagt att utbildningsförvaltningen är glad åt att systemet nu fungerar som det gör.
– Vi påpekade redan i remissförfarandet att statlig styrning rakt in i den lokala lönebildningen får konsekvenser. Så även om det övergripande syftet med lönelyftet är gott, så blir effekten stor lönespridning på kort tid.
Från lärarhåll är reaktionerna kraftiga. Enligt TT har ansvarig minister, Helene Hellmark Knutsson (S), kallat lärarfacken till samtal nästa vecka för att förklara eventuella oklarheter med statsbidraget.
– Det kan vara så att vi har varit otydliga med om syftet med lärarlönelyftet, säger hon till TT.
I Linköping fick många lärare beskedet om mer pengar i lönekuvertet – alternativt ingen ökning alls – före höstlovet. För många kom beskedet som en kalldusch.
Arbetslusten försvinner
– Jag uppfyller alla de uppställda kriterierna och jag har väldigt lång erfarenhet. Trots det fick jag inte ett öre och nu känns det som jag inte orkar gå tillbaka till jobbet, säger en lärare som Corren varit i kontakt med.
Läraren delar känslan med många kolleger som nu uppger att de helt tappat både arbetslusten och intresset för att hjälpa mindre erfarna kolleger.
Någon anser att det blir fel när unga lärare med få år i yrket i ett slag kan hamna långt högre än lärare med lång erfarenhet. Trots att det många gånger är de äldre, mer erfarna lärarna, som handlett yngre kolleger in i yrket.
Andra lärare, å sin sida, hävdar att lärarlönelyftet inte alls används som det är tänkt utan att pengarna istället används för att jämna ut löneskillnader.
Fördelningen av pengarna sker enligt vissa regler och det handlar om summor från 550 kronor upp till 5 500 kronor. Än så länge kallas lönepåslaget för tillägg.
– Men vi har ingen annan tanke än att det ska ligga som tillsvidarelöner, säger Lars Rehnberg.