- Det innebär en utökad kriminalisering, säger Alf Johansson, chefsåklagare på Riksenheten mot korruption.

Att mutor och bestickning är två sidor av samma mynt hörs inte på namnet. Därför ska det från och med i sommar, om förslaget går igenom, heta tagande och givande av muta.

Men förutom en modernisering av språket innehåller förslaget även flera skärpningar. Tidigare räknades olika typer av uppdragstagare upp i lagtexten.

- Men det har varit svårt att konstatera om en viss person tillhört en viss kate­gori. Nu ska det omfatta alla uppdragsgivare och uppdragstagare, punkt slut, säger Alf Johansson.

Dagens mutlagstiftning gäller redan för vissa konsulter, men i framtiden omfattas alltså samtliga.

Dessutom blir ansvaret för att undersöka sina konsulter mer uttalat och den som hoppar över den biten kan bli fälld för oaktsamhet.

Ytterligare en nyhet är att omständigheter som gör brottet grovt ska definieras.

Det kan röra sig om mutans värde, regelbundna mutor eller en persons ställning.

- Vi är snikna av naturen så värdet spelar en ganska stor roll för påverkans­graden. Det finns en förfärlig massa saker som vi inte skulle kunna tänka oss att göra om vi fick 100 kronor i rabatt. Men det finns desto fler saker vi skulle kunna göra om vi fick 100 000 i rabatt, säger Alf Johansson.

Beloppsgränsen för grovt mutbrott går någonstans mellan 150 000 och 200 000 kronor, men även andra saker kan avgöra om brottet är grovt.

- Vanligtvis kan man säga att det grova mutbrottet mest är förbehållet mutor riktade till offentligt anställda. Det är mycket allvarligt om man fått betalt för att fatta ett visst beslut. Det är ett angrepp på myndighetens förtroende, säger Alf Johansson.

Förslaget innehåller även näringslivets kod om gåvor, belöningar och andra förmåner. En kod som SKL, Sveriges kommuner och landsting, tror kommer få en betydande roll i framtiden.

- Man kan tänka sig att många kommunala bolag kommer snegla på den, säger Cecilia Berglin, handläggare på SKL med inriktning korruption.

Men det tycker inte chefsåklagaren låter som en bra idé.

- Den offentliga verksamheten ska omgärdas med höga stängsel och djupa vallgravar. Man ska inte blanda ihop äpplen och päron, säger han.

Förhoppningen är att den nya mutlagstiftningen ska leda till fler fällande domar, vilket har varit ett av problemen med dagens lagstiftning. Enligt Alf Johansson är förslaget därför ett steg i rätt riktning.

- Man ska förändra saker då och då, särskilt när man ser att de inte fungerar, säger Alf Johansson.