Åsa och Mikael Bertze bor i Stockholm och driver ideellt en hemsida om de nya reglerna kring skolplaceringen – regeln relativ närhet – som har införts i Linköping och flera andra kommuner i landet. Grundtanken med "relativ närhet" är att den elev som har mest att förlora på att bli placerad på en annan skola ska få den sökta platsen så att ingen ska få orimligt långt till sin skola. I verkligheten har regeln ibland lett till helt andra konsekvenser, vilket har upprört många föräldrar.

Paret Bertze granskar och förklarar reglerna på sin hemsida för att informera, hjälpa och skapa debatt. De två är civilingenjörer med erfarenhet av mjukvaruutveckling, optimeringsalgoritmer och beräkningsvetenskap. Deras engagemang i skolplaceringar började 2016 när deras son var ett av de 671 barn i Stockholm som inte blev placerad på något av sina tre val, trots att familjen gjorde sina val i närhetsordning.

– Den frustration vi kände då vill vi att andra föräldrar ska slippa framöver, säger Åsa Bertze.

Artikelbild

| Flera familjer har gjort en anmälan till Skolinspektionen och krävt att "relativ närhet"-metoden granskas och olagligförklaras.

På hemsidan kan familjerna hitta förklaringar om hur urvalet fungerar i praktiken och få stöd och råd om de vill överklaga en skolplacering för sitt barn. Där finns också kartor som synliggör hur den nya metodens brister kan drabba barn.

– Vår målsättning är att de kommuner som använder denna orättvisa, orimliga och enligt oss olagliga metod för relativ närhet ska byta till en rättvis och laglig metod. För de kommuner som ännu inte infört relativ närhet som urvalskriterium vill vi uppmärksamma om de stora bristerna som finns med dagens metod, med förhoppningen att de inte väljer samma metod, säger Åsa Bertze.

Varför är den metoden olaglig?

– Felet i metoden innebär till exempel att elever som bor mitt emellan två populära skolor, det vill säga har ungefär lika långt till sina två närmaste skolor, systematiskt missgynnas på ett sätt som gör att de har väldigt liten chans att få en skolplacering på någon av sina närmaste skolor då det är konkurrens om platserna. Dessa elever hamnar med dagens metod “sist på tur”, och får ofta en skolplacering betydligt längre från sina hem än vad som hade varit möjligt om kommunen använt en metod som skapar den bästa lösningen för alla berörda elever.

Detta är, enligt Åsa Bertze, i direkt strid med förarbetena till skollagen.

Bästa lösningen för alla berörda saknas också när det gäller familjen i Hackefors som ifrågasätter hela "relativ närhet"-principen.

– Det finns till exempel en elev som kommit in på Ekholmsskolan som har drygt 23 km dit. Den eleven har drygt 25 km till sin näst närmaste skola. Detta jämfört med Hackeforsfamiljen som har 3 km respektive 4,5 km till Ekholmsskolan och sin näst närmaste skola. Hackeforsfamiljen förlorar "bara" 1,5 km, jämfört med eleven som bor 23 km bort som förlorar 2 km på att istället bli placerad på sin näst närmaste skola. Därför får inte Hackeforsfamiljen platsen på Ekholmsskolan när de jämförs med denna elev 23 km bort. Kommunen jämför elever som bor inom gång/cykelavstånd med de som kommer att åka bil/buss, oavsett vilken skola de går på, vilket är orimligt, säger Åsa Bertze.

Bertze är också ombud för 13 Stockholmsfamiljer som har gjort en anmälan till Skolinspektionen och krävt att "relativ närhet"-metoden granskas och olagligförklaras. Mer om metoden kan läsas på parets hemsida https://relativnarhet.se/