Martin Wänqvist är ansvarig för den personal som jobbar i projektet i Linköping. Syftet med projektet är inte att dela ut jobb, säger han.

– Tror man det förstår jag att man blir besviken. Grunden i projektet är att vägleda människor mot en långvarig anställning, inte att ge dem ett jobb i handen.

Han förstår att namnet ACT kan orsaka förvirring.

Artikelbild

– Det finns en terapiform som heter ACT, men detta är inte det. Det här är ingen terapi utan ett träningsupplägg.

Men många av frågorna är ju samma?

– Ja, det kan jag tänka mig eftersom det finns en koppling, säger Martin Wänqvist.

Träningsupplägget handlar, enligt Wänqvist, bland annat om förmågan att hantera upplevd stress.

– Många som är inskrivna hos oss upplever svårigheter med att hantera olika situationer där de upplever stress. Vi vill stärka individen att hantera den stress som kan uppkomma vid olika situationer.

Betyder det att Arbetsförmedlingen tror att orsaken till arbetslösheten hos människor är att de är dåliga på att hantera stress?

– Nej, det tror vi absolut inte. Men oavsett om du är långtidsarbetslös eller jobbar så är det värdefullt att identifiera hur man förhåller sig i stressade situationer.

Att någon skulle vara tvingad att delta i Nisa tillbakavisar Martin Wänqvist helt.

Han kan förstå om deltagarna kan känna sig besvikna eftersom det inte här handlar främst om att de ska få ett jobb vid projektets uppstart.

– Det här är ett erbjudande som Arbetsförmedlingen ser är lämpligt för de individer som man uppfattar har ett behov av djupare vägledning. Men vill man inte vara med så finns inget tvång.

Men då måste man väl göra något annat för att få sina pengar?

– Man behöver ta ett ansvar för sin egen planering mot ett arbete. Att bara lämna en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan att ha en dialog om vad man faktiskt kan eller vill, är en annan sak. Men självklart kan du sluta, inget är tvingande.

När det gäller delen där deltagare hävdar att de får gå runt på stan och sitta på caféer för att prata om sitt jobbsökande är detta ett förslag bland andra för att hantera valfritt grupparbete, säger han.

– Deltagarna kan jobba i självstyrande team. Men vi som arbetsförmedling kan inte kräva att man ska delta eller vara hemma hos någon för gruppjobb och på Arbetsförmedlingen har vi inte lokaler som vi kan garantera gruppdeltagarna.

När det gäller innehållet i det frågeformulär som deltagarna i Nisa ska svara på så hänvisar Martin Wänqvist till Rina Näslund Branzell. Hon är överprojektledare för hela Nisaprojektet och finns på Arbetsförmedlingen i Uppsala.

Hon blir förvånad när jag läser upp några exempel på frågor.

– Nej, det här känner jag inte till. Det ska jag omgående kontrollera, säger hon.

Rina Näslund Branzell framhåller att projektet är mycket seriöst och att det under hela tiden utvärderas av externa konsulter. Det är krav som Europeiska socialfonden ställer.

– Det är därför som närvarorapporter och dagboksbladen är viktiga, säger Rina Näslund Branzell.

Hon förklarar att dagboksrapporterna läggs undan och den enda gång de kan komma att plockas fram är om konsulterna vill se vad som gjorts en specifik dag.

Bakgrunden till projektet är att efterfrågan på arbetskraft nu är så hög att det på sikt kan hämma tillväxten i ekonomin om bristen på arbetskraft består. Enligt Rina Näslund Branzell är förhoppningen att arbetsförmedlingen med projektet kan utveckla nya arbetssätt som ska göra det lättare för långtidsarbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att hitta ett arbete, börja studera eller på annat sätt hitta in på arbetsmarknaden.

Huruvida själva deltagande i Nisaprojektet leder till jobb är däremot mera oklart.

– Nej, det är inte självklart men samtidigt en tydlig målsättning. Rent allmänt kan man säga att vi inte är en organisation med huvuduppdrag att anställa, vi är en organisation som hjälper arbetslösa framåt. Vårt uppdrag är att "klä" på en person olika kompetenser för att hjälpa personen till långvarig anställning, säger Martin Wänqvist, Linköping.