I går beslutade barn- och ungdomsnämnden (bou) att införa en helt ny modell för att stötta elever med flyktingbakgrund. Modellen har utarbetats av utbildningskontoret på uppdrag av nämnden och är – förmodligen – unik i landet.

Från och men nu ska resurserna följa eleven, enligt barn- och ungdomsnämndens vice ordförande, Catharina Rosencrantz (M). Borta är systemet där pengar delades upp i olika "påsar" och till olika skolor och tog föga hänsyn till att elevlunderlaget också förändrades över tid. Nu ska barnet (eller snarare barnets skola) få sin egen "påse.

Den nya sättet att arbeta i Linköping utgår från den kunskap som finns i dag att elever med utländsk bakgrund klarar sig sämre än svenskfödda elever och att det – för alla elever – är föräldrarnas utbildningsbakgrund som är avgörande för barnens skolresultat.

Förutsättningarna för de barn som kommer till Sverige är inte heller likadana. Därför delas ersättningen upp i olika delar som beror på föräldrarnas utbildning, vid vilken ålder barnet kom till Sverige och hur länge barnet har varit i landet.

Så får exempelvis ett barn i åldern 13 till 15 år med lågutbildade föräldrar 108 000 kronor under första året. Summan följer med om eleven byter skola och trappas ner under fem år. Sista året handlar det om 24 700 kronor.

Ett barn som är mellan 1 och 5 år, med föräldrar som har eftergymnasial utbildning får första året 23 700 kronor och sista, femte året 5 400 kronor till sin förskola.

– Är det något vi ska satsa på, så är det detta. Det här är nödvändigt. Vi måste satsa på utbildning för våra barn för att undvika att få ett socialt arv, säger Catharina Rosencrantz (M) ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

I nämnden är partierna eniga om uppgörelsen som enligt vice ordförande Jakob Björneke (S), ger skolorna arbetsro och ett stöd som bättre följer elevens behov.

Miljöpartiet är positiva till att stödet utgår från föräldrars utbildningsnivå och tar hänsyn till hur länge eleven bott i Sverige, enligt Evelina Alsén (MP) ledamot i bou.

I samband med beslutet ändrade också nämnden principerna för den så kallad utjämningspengen till Linköpings skolor. Eftersom resurserna till nyanlända barn nu samlas på ett ställe, förändras därför principen för utjämningspengarna. Istället för födelseland blir det nu enbart föräldrars utbildningsnivå som är avgörande för utbetalning av utjämningspeng.