I oktober 2012 dömde Göta hovrätt 50-årige Lars Wallin, i media kallad rullstolsmannen, till fängelse i fyra år för grovt bidragsbrott och grovt bedrägeri. Enligt domen hade Wallin lurat Försäkringskassan på 13,5 miljoner kronor genom att överdriva sina funktionshinder för att på så sätt få personlig assistans dygnet runt.
Men när Wallin i augusti 2013 skulle börja avtjäna sitt fängelsestraff dök han inte upp. Han har sedan dess hållit sig undan och har varit internationellt efterlyst.
Nu är dock Lars Wallins tid på flykt över. I onsdags greps han i Brasilien. Det bekräftar Sara Kvarnström, pressekreterare vid Rikskriminalpolisen:
– Det stämmer att han greps i Brasilien den 15 oktober. Det var brasilianska myndigheter som grep honom efter en begäran från Kriminalvårdsstyrelsen. Men jag har inga detaljer om hur gripandet gick till.
Kommer Lars Wallin att utlämnas till Sverige?
– Det utgår jag från, säger Sara Kvarnström till Corren.
Utrikesdepartementet bekräftar bara att en svensk man i 50-årsåldern har gripits någonstans i Brasilien.
– Han har begärts utlämnad av svenska myndigheter och han får konsulärt stöd av ambassaden i Brasilia, säger Erik Wirkensjö på UD:s presstjänst.
– Han får juridisk hjälp och man kommer att besöka honom.
Kammaråklagare Eva Kokkonen, som ledde förundersökningen mot rullstolsmannen, välkomnade beskedet om gripandet när Corren sent på fredagen fick kontakt med henne:
– Det är naturligtvis med tillfredsställelse jag konstaterar att han nu får avtjäna sitt straff. Det är inte rimligt att en person som dömts till ett långt fängelsestraff kan hålla sig undan.
Nyligen uppmärksammade Corren att flera personer som deltagit i rättsprocessen kring Lars Wallin har blivit kartlagda och uthängda på nätet. Eva Kokkonen kallades bland annat för "korrupt" och "galen" och flera andra myndighetspersoner fick sina personuppgifter röjda. Eva Kokkonen tror att det är Lars Wallin som legat bakom hemsidan.
På hemsidan påstods det att Lars Wallin fick skydd av en av en ”stor organisation” i ett land ”utan svenskt inflytande”. Detta påstådda skydd verkar dock inte ha varit tillräckligt.
FREDRIK QUIST
OLA FAGERBERG